Mehiläinen Hälsoavtal
Läs mer
Andra sömnstörningar
Sömnstörningar kan till exempel vara sömnlöshet, rastlösa ben och parasomnier. Symtomen kan vara svårigheter att somna, att man vaknar på efternatten och trötthet på dagen. Om sömnstörningarna varar länge är det skäl att uppsöka en läkares mottagning.
Specialister i artikeln
LT,Keuhkosairauksien ja allergologian erikoislääk.
Palvelukoordinaattori, unihäiriöt
Reviderad 2025-11-05
Andra sömnstörningar i korthet
- Andra sömnstörningar avser olika störningar som förekommer när man sover, såsom rastlösa ben, narkolepsi och parasomnier.
- Behandlingen varierar beroende på orsaken till störningen och kan omfatta förändringar i levnadsvanor, handledning av en expert och i vissa fall medicinering.
- Diagnostik och behandling av sömnstörningar kräver ofta expertis från flera specialområden.
Relaterade tjänster
CPAP-behandling
Behandling med övertrycksandning minskar effektivt symtomen på sömnapné och förbättrar livskvaliteten.
Sömn och sömnstörningar
Sömnstörningar kan orsakas av både fysiska och psykiska faktorer. Det lönar sig att söka hjälp för sömnstörningar.
Sömnapnéskena
Behandlingsform särskilt för lindrig sömnapné.
Sömnapnéundersökning, nattpolygrafi
En tillförlitlig undersökning som kan utföras hemma för att konstatera sömnapné och fastställa dess svårighetsgrad.
Bekanta dig med olika sömnstörningar
Hypersomni avser översömnighet, dvs. onormal trötthet under dagen som förknippas med ett tvångsmässigt behov av att somna. Onormal dagtrötthet kan orsakas till exempel av sömnbrist, vissa läkemedel, användning av rusmedel, psykiatriska orsaker och vissa sjukdomar.
Behandling av hypersomni
Behandlingen av översömnighet baserar sig på att behandla den bakomliggande orsaken som orsakar symtomen. Som egenvård är det bra att säkerställa en regelbunden dygnsrytm och tillräcklig sömn, liksom regelbundenhet i de andra levnadsvanorna.
Parasomnier är en beteckning för särskilda sömnstörningar med oönskade fysiska händelser, såsom rörelsestörningar eller avvikande beteende, eller upplevelser, såsom känslor och drömmar, som uppstår när man somnar, under sömnen eller när man vaknar ur sömnen. Parasomnier klassificeras som parasomnier med eller utan koppling till NREM- eller REM-sömn. Att prata i sömnen anses höra till normala aktiviteter under sömnen som sker hos de flesta människor i något skede av livet.
Parasomnier är till exempel förvirrat uppvaknande, sömngång, tandgnissling dvs. bruxism, anfall av sömnskräck, nattliga sex- eller ätstörningar, upprepad sömnparalys, nattliga hallucinationer, mardrömmar, sängvätning och katatreni (kraftigt och långvarigt knarrande i samband med utandning). Parasomisymtomen varar vanligtvis från några sekunder till cirka en halvtimme åt gången. Kännetecknande för parasomni är utebliven reaktion mot yttre stimuli, rädsla, förvirring och någon grad av minnesbrist.
Behandling av parasomnier
Om fenomenen förekommer lindrigt och sällan är de normala och kräver ingen behandling. Om parasomnier förekommer ofta, symtomen är svåra eller orsakar annan betydande olägenhet är behandling nödvändig. I behandlingen av parasomnier fokuserar man särskilt på regelbunden sömnrytm och på att undvika och behandla faktorer som skapar en splittrad nattsömn och stressfaktorer. För hanteringen av ångest, som utsätter för parasomnier och orsakas av dem, kan inlärningsterapi och beteendeterapi vara till hjälp.
Tandgnissling under sömnen, dvs. sömnbruxism, som hör till parasomnier behandlas i regel av tandläkare som är särskilt insatta i ämnet.
En regelbunden dygnsrytm främjar både en god sömn på natten och en lämplig vakenhetsnivå på dagen. Dygnsrytmen regleras av en central klocka som finns i hjärnan. Kroppens rytm ställer in sig nära 24 timmar. Den stimuleras mest av variationen mellan ljus och mörker. Andra stimulerande faktorer är både regelbundna måltidstider och regelbundna läggdags- och uppvakningstider. Sömnbehovet varierar mellan olika åldrar och olika livssituationer påverkar vilka faktorer som kan störa dygnsrytmen. Barn och unga behöver mer sömn och när man blir äldre minskar behovet av sömn.
Dygnsrytmen kan vara föremål för störningar. Dessa inkluderar bland annat fördröjd eller förtida sömnperiod, sömnlöshet på vintern, oregelbunden sömnrytm, orytmisk sömnrytm, skiftarbetessömnlöshet och jet lag. Störningar i dygnsrytmen uppträder vanligtvis som sömnlöshet, översömnighet och/eller trötthet.
Undersökning av störningar i dygnsrytmen
Vid undersökning av störningar i dygnsrytmen intervjuar och undersöker man vanligtvis patienten, man använder en dagbok för dygnsrytmen och andra frågeserier, och man kan göra en registrering av rörelseaktiviteten (aktigrafi).
Behandling av störningar i dygnsrytmen
Behandlingen varierar beroende på störningen och dess orsak. I behandlingarna används bland annat ljusterapibehandling och/eller naturljusbehandling, melatonin, rytmisering av arbete och vardagsrutiner och kognitiv beteendeterapi (CBT-I) som fokuserar på sömnlöshet. Som egenvård rekommenderas tillräckligt lång nattsömn, undvikande av kvällsmåltider (särskilt fettrika livsmedel) och alkohol, regelbunden motion (tung motion bör schemaläggas på dagtid) samt användning av naturligt ljus med betoning på morgonen eller ljusterapilampa under den mörka årstiden.
Andra sömnstörningars egenvård
Man kan försöka lindra symtom på andra sömnstörningar, såsom hypersomni och olika parasomnier, med följande metoder:
- Fördelar: Återställer kroppens naturliga sömn-vakna-rytm, förbättrar vakenheten under dagen och underlättar insomning på kvällen.
- Gör så här: Använd en ljusterapilampa i cirka 30 minuter varje morgon direkt efter att du vaknat.
- Kom ihåg: Regelbundenhet. Ge kroppen det ljus den behöver, särskilt under de mörka årstiderna.
- Fördelar: Minskar symtomen på sömnstörningar. Förbättrar sömnkvaliteten, vakenheten under dagen och humöret.
- Gör så här: Sikta på en måttlig viktminskning, cirka 5–10 % av startvikten. Ät regelbundet och mångsidigt. Var uppmärksam på portionsstorlekar och motionera regelbundet.
- Kom ihåg: Även små och varaktiga förändringar är steg i rätt riktning och stödjer både sömnen och det allmänna välbefinnandet.
- Fördelar: Främjar återhämtande sömn, lindrar spänningar, förbättrar humöret och synkroniserar kroppens inre klocka.
- Gör så här: Motionera måttligt dagligen i cirka en halvtimme, helst under dagtid. Även en rask promenad är fördelaktig.
- Kom ihåg: Konsekvens är nyckeln till framgång. Undvik pulshöjande träning sent på kvällen och hitta en form av motion som ger dig glädje.
- Fördelar: Lindrar trycket kring sömnen, minskar självkritik och katastroftankar.
- Gör så här: Identifiera kritiska tankar och bemöt dem med vänlighet. Använd en orosdagbok och öva på avslappning och acceptans.
- Kom ihåg: Ett vänligare sinne är den bästa sömnmedicinen. Avslappning och tillåtelse är färdigheter som kan läras.
- Varför: Koffein och nikotin är uppiggande ämnen som försvårar insomning och stör sömnen. Alkohol bryter sömnens struktur.
- Gör så här: Drick din sista kopp kaffe tidigt på eftermiddagen. Minska eller sluta med nikotin. Undvik alkohol på kvällarna.
- Kom ihåg: Att begränsa användningen av njutningsmedel är ett av de mest effektiva sätten att förbättra nattsömnen.
- Fördelar: Är en färdighet som hjälper dig att hantera vardagen, övergå till viloläge och minska stressens påverkan.
- Gör så här: Skapa din egen verktygslåda för återhämtning: kombinera pauser, hobbies, lätt motion och medveten avkoppling.
- Kom ihåg: Öva på återhämtning aktivt och hitta de metoder som passar dig bäst.
- Varför: Sömnläkemedel är ingen hållbar lösning för behandling av sömnstörningar. HCI-läkemedel, som huvudsakligen påverkar centrala nervsystemet, försämrar sömnkvaliteten och kan orsaka tolerans, beroende och avvänjningssymptom.
- Gör så här: Prioritera läkemedelsfria metoder. Om du använder läkemedel, följ noggrant läkarens ordination.
- Kom ihåg: Avsluta alltid medicineringen kontrollerat enligt läkarens anvisningar. Diskutera med en professionell innan du påbörjar eller ändrar läkemedelsbehandling.
- Fördelar: Ett naturligt sätt att förbereda sig för sömn. Lindrar stress, lugnar sinnet och frigör spänningar i kroppen.
- Gör så här: Prova kroppsskanning i sängen eller progressiv muskelavslappning.
- Kom ihåg: Regelbundenhet och vänlighet mot dig själv. Även en kort daglig stund gör skillnad.
- Fördelar: Stödjer vakenhet och koncentrationsförmåga. Minskar symtom på vätskebrist, såsom trötthet och huvudvärk, som kan försämra sömnen.
- Gör så här: Drick vatten jämnt under dagen, cirka 1–1,5 liter per dag. Undvik att dricka mycket precis före läggdags. Öka vätskeintaget vid behov.
- Kom ihåg: Lyssna på kroppens signaler. Tillräcklig och välplanerad vätsketillförsel stödjer både energinivåer och sömnkvalitet.
- Fördelar: Balanserar kropp och sinne, sänker vakenhetsnivån, lugnar nervsystemet och stödjer dygnsrytmen.
- Gör så här: Ge plats för vila genom att ta pauser under dagen och varva ner på kvällen. Följ en regelbunden sömnrytm och undvik långa tupplurar över 30 minuter.
- Kom ihåg: Vila är en viktig del av ett hälsosamt liv och god sömn.
- Fördelar: Bryter stressens och sömnlöshetens onda cirkel, lugnar nervsystemet, dämpar oro och sänker kroppens vakenhetsnivå.
- Gör så här: Prova avslappning med hjälp av exempelvis andnings- och mindfulnessövningar. Motionera regelbundet och planera tyngre träning till dagtid. För dagbok över dina bekymmer och varva ner på kvällen utan skärmar.
- Kom ihåg: Att lära sig hantera stress kan förbättra sömnkvaliteten avsevärt. Även små handlingar kan ha stor effekt.
- Fördelar: Håller blodsockret stabilt, säkerställer intaget av viktiga näringsämnen, förbättrar sömnkvaliteten och höjer humöret.
- Gör så här: Följ en regelbunden måltidsrytm. Satsa på högkvalitativ mat och prioritera intaget av grönsaker, fibrer och protein. Undvik koffein, socker och tunga måltider på kvällen.
- Kom ihåg: Regelbunden och näringsrik mat är en viktig del av egenvård för sömnen.
- Fördelar: Stödjer kroppens inre klocka, minskar stress och skapar hälsosam trötthet.
- Gör så här: Var ute dagligen i 20–30 minuter under de ljusa timmarna. Regelbundenhet är viktigare än intensitet.
- Kom ihåg: Undvik tung träning sent på kvällen.
- Fördelar: Stödjer den naturliga sömn-vakna-rytmen, underlättar insomning, minskar nattliga uppvaknanden och förbättrar sömnkvaliteten.
- Gör så här: Håll en regelbunden sömnrytm. Se till att din sovmiljö stödjer sömnen, det vill säga att sovrummet är tillräckligt mörkt, svalt och tyst. Undvik uppiggande ämnen som koffein, nikotin eller alkohol. Begränsa skärmtiden på kvällen.
- Kom ihåg: Regelbundenhet. Även små förändringar i vardagen kan ha stor inverkan på sömnkvaliteten.
- Fördelar: Synkroniserar kroppens hormonfunktion, underlättar insomning, gör sömnen mer sammanhängande och förbättrar energinivåerna under dagen.
- Gör så här: Håll samma rytm både under vardagar och lediga dagar. Använd ljusterapi på morgonen. Undvik uppiggande ämnen som koffein, nikotin och alkohol på kvällen. Justera sömnrytmen gradvis.
- Kom ihåg: Regelbundenhet är den viktigaste regeln. Genom att satsa på din sömnrytm investerar du i ditt eget välbefinnande.
Sömnundersökningar och behandling av sömnstörningar på Mehiläinen
Mehiläinen har kompetens inom sömnstörningar. När det är frågan om en vanlig orsak till sömnstörningar kan din egen behandlande läkare eller en allmänläkare ställa diagnosen och inleda behandlingen. Om man misstänker att störningen har en organisk orsak kan Mehiläinens laboratorium utföra nödvändiga laboratorietester och eventuella sömnundersökningar.
Om behandlingsåtgärder behövs har Mehiläinens läkare och tandläkare expertis för att genomföra olika åtgärder eller behandling med sömnapnéskena. Behandlingen av en svår sömnstörning kan kräva expertis från specialistläkare inom flera områden. Vid behov kan Mehiläinen kombinera kompetensen hos till exempel en neurolog, psykiater, lungläkare, öronläkare och klinisk neurofysiolog för att utreda sömnstörningen och behandla patienten.
Priserna är från-priser och beror på de valda undersökningarna och behandlingsmetoderna. En poliklinikavgift samt en Kanta-avgift tillkommer.
| Tjänst | Prisuppskattning |
|---|---|
| Inledning av behandling med CPAP-enhet (första besöket hos en sömnapnéskötare) *Kunden köper en CPAP-enhet, från 223,90 €. | från 223,90 € Ingen FPA-ersättning |
| Inledande undersökning av snarkning | från 66,80 € Utan FPA-ersättning från 96,80 € |
| Begränsad nattpolygrafi Ingen FPA-ersättning beviljas för begränsad nattpolygrafi. | från 542,40 € Ingen FPA-ersättning |
| Första besöket gällande en sömnapnéskena Uppskattat totalpris för en sömnapnéskena från cirka 1 200 €. Läs mer och boka tid till ett första besök gällande en sömnapnéskena | från 96,80 € Utan FPA-ersättning från 123,80 € |
| Inledande undersökning av sömnapné | från 66,80 € Utan FPA-ersättning från 96,80 € |
| Inledande undersökning av sömnstörningar | från 66,80 € Utan FPA-ersättning från 96,80 € |
Vanliga frågor om andra sömnstörningar
En störning i dygnsrytmen är ett tillstånd där människans inre klocka går i olika takt med den omgivande miljöns ljus-mörker-cykel och sociala krav. Detta kan leda till att personen har svårt att somna och vakna vid normala tider, vilket kan störa normala dagliga aktiviteter.
Behandlingen av störningar i dygnsrytmen kan till exempel omfatta följande:
- Ljusterapi. Exponering för starkt ljus under en viss tid på dagen kan hjälpa till att reglera kroppens inre rytm.
- Melatonin. På läkarens rekommendation kan man prova hormonet melatonin, som reglerar sömnen och vakenheten.
- Medicinering. I vissa situationer kan medicinering hjälpa.
- Beteendeförändringar. Regelbundna tider för läggdags och uppvaknanden, undvikande av uppiggande medel (som koffein och nikotin) på kvällen, användning av avslappningstekniker och god sömnhygien kan hjälpa dig att somna.
- Livsstilsförändringar. Regelbunden motion och en hälsosam kost kan för sin del bidra till att förbättra sömnen och reglera sömnrytmen.
Det är viktigt att tala med läkare innan någon behandling påbörjas för att säkerställa att behandlingen är säker och lämplig för patientens individuella behov.
Parasomni är en grupp sömnstörningar som omfattar ovanliga fysiska eller känslomässiga fenomen, såsom sömngång, mardrömmar, nattliga rädslor och andra liknande symtom. Parasomnier kan uppstå i alla skeden av sömnen och kan störa sömnkvaliteten.
Behandlingen av parasomnier beror på störningens typ och dess svårighetsgrad. Om parasomnierna är lindriga och förekommer sällan är de normala och kräver ingen behandling. Om parasomnierna upprepas ofta, är svåra eller orsakar annan betydande olägenhet är behandling nödvändig.
Behandlingen kan omfatta följande:
- Att iaktta god sömnhygien. Ett regelbundet schema för att lägga sig, avslappningstekniker och optimering av sovrumsmiljön kan hjälpa.
- Medicinering. I vissa fall kan läkemedelsbehandling prövas. Å andra sidan kan vissa läkemedel framkalla parasomnier och då kan det vara lämpligt att göra uppehåll i behandlingen.
- Kognitiv beteendeterapi kan hjälpa till att behandla de psykologiska faktorer som ligger bakom sömnstörningarna.
- Genomförande av nödvändiga säkerhetsåtgärder. Till exempel om du går i sömnen är det viktigt att se till att miljön är säker.
- Behandling av andra sjukdomar eller tillstånd som kan orsaka underliggande symtom.
Eftersom behandlingen av parasomnier är individuell och beror på många faktorer är det viktigt att diskutera en lämplig vårdplan med en läkare.
Hypersomni är en störning där du lider av översömnighet som visar sig som överdriven trötthet på dagen eller ovanligt lång nattsömn. Hypersomni kan vara en primär, dvs. självständig störning, såsom idiopatisk hypersomni, eller vara sekundär, dvs. relaterad till andra sjukdomar, såsom befintliga infektioner eller använda läkemedel.
Behandlingen av hypersomni beror på den underliggande orsaken. Om det är fråga om en sjukdom med översömnighet med ursprung i centrala nervsystemet, såsom narkolepsi eller idiopatisk hypersomni, kan man använda läkemedelsbehandling för att förbättra vakenhetsnivån. Vissa läkemedel kan bidra till att minska tröttheten under dagen och förbättra vakenheten.
Eftersom behandlingen av hypersomni är individuell och beror på många faktorer är det viktigt att diskutera med läkaren för att skapa rätt vårdplan.
