ABC i företagshälsovård

Ett avtal mellan arbetsgivaren och en producent av företagshälsovårdstjänster, där parterna kommer överens om företagshälsovårdens allmänna arrangemang, tjänsternas innehåll och omfattning samt avtalets längd.

Med allmänna arrangemang avses till exempel var mottagningarna finns, öppettiderna, tjänsternas geografiska arrangemang och underleverantörer, när företaget är verksamt på olika orter.

Med tjänsternas innehåll och omfattning avses en beskrivning av de tjänster som ingår i avtalet om företagshälsovård som är lagstadgade, dvs. förebyggande och som stödjer arbetsförmågan samt frivilliga sjukvårdstjänster som överenskommits utöver dessa.

Arbetsgivaren får ersättning för nödvändiga och rimliga kostnader för anordnandet av företagshälsovård. Enligt företagshälsovårdslagen omfattas ersättning av

• Till ersättningsklass 1 hör kostnader för lagstadgad och förebyggande företagshälsovård.
• Till ersättningsklass 2 hör kostnader för sjukvård på allmänläkarnivå och övrig hälso- och sjukvård.

FPA fastställer årligen ett kalkylmässigt maximibelopp per anställd för kostnaderna i båda ersättningsklasserna. En förutsättning för ersättning är att arbetsgivaren har ett skriftligt avtal om företagshälsovård, samt att det har gjorts en arbetsplatsutredning och en verksamhetsplan.

Leverantören av företagshälsovårdstjänster sammanställer kostnaderna för företagshälsovård på en förhandsifylld blankett efter räkenskapsperiodens slut, när alla fakturor som berör ersättningsansökan är betalda. Leverantören av företagshälsovårdstjänster skickar uppgifterna till FPA:s e-tjänst för ersättning av företaghälsovård, var företaget kan slutföra sin ansökan.

Läs mera om elektronisk sändning av grunduppgifter.Extern länk

Läs mera om FPA-ersättningar på FPA:s webbplatsExtern länk (webbplats på finska)

Till FPA 1-klassen hör kostnader för förebyggande verksamhet samt verksamhet som upprätthåller de anställdas arbetsförmåga, vilka uppstår till exempel av arbetsplatsutredningar, arbetsplatsbesök, hälsokontroller, bedömning och stödjande av arbetsförmåga, rådgivning och handledning samt upprätthållande av beredskap för första hjälpen.

Ersättningen är 60 % av de godkända, nödvändiga och skäliga kostnaderna när de allmänna förutsättningarna för ersättning uppfylls och tjänsterna har tillhandahållits i enlighet med god företagshälsovårdspraxis.

FPA:s ersättningsklass 2 omfattar kostnader för frivillig sjukvård på allmänläkarnivå som anordnas av arbetsgivaren, samt kostnader för annan hälso- och sjukvård, som ordnas utöver den lagstadgade företaghälsovården. Ersättning för annan hälso- och sjukvård omfattar t ex influensavaccinationer för medicinska riskgrupper och nödvändig uppföljning för fastställande av behandling före diagnostisering av sjukdom.

Ersättningens storlek är 50% av kostnaderna enligt maximibeloppet. Kostnader för sjukvård kan tas i beaktande, ifall maximibeloppet inte har överskridits efter kostnaderna för förebyggande vård (EK1), dock högst 40% av det totala maximibeloppet.

 Läs mer om FPA:s sjukvårdsersättningar till arbetsgivare

Arbetsplatsutredningen är grunden för företagshälsovården. Syftet med arbetsplatsutredningen är att utreda förhållandena i arbetet och på arbetsplatsen och bedöma deras betydelse med tanke på hälsan.

Vid arbetsplatsutredningen bedöms arbetsplatsens agenser, arbetets fysiska och psykosociala belastning, resurser, arbetsarrangemang samt olycksrisker. En utredning av förstahjälpsberedskapen ingår också i arbetsplatsutredningen. Arbetsplatsbesök görs alltid som ett fysiskt besök till arbetsplatsen. Baserat på utredningen planeras och genomförs nödvändiga åtgärder för att stödja hälsan och arbetsförmågan. Läs mer om arbetsplatsutredning. (webbplats på finska)

Arbetsgivaren ska ha en skriftlig verksamhetsplan för företagshälsovården, som arbetsgivaren och leverantören av företagshälsovårdstjänster har utarbetat gemensamt. Verksamhetsplan grundar sig alltid på en arbetsplatsutredning. Verksamhetsplanen innehåller företagshälsovårdens allmänna mål samt behov som grundar sig på förhållandena på arbetsplatsen och åtgärder som dessa förorsakar.

Verksamhetsplanen görs upp årligen eller oftast för 3–5 år, då planen ska granskas årligen. En giltig verksamhetsplan är en förutsättning för FPA-ersättning för företagshälsovård.

En agens är en utomstående faktor som en människa exponeras för och som kan förorsaka skadliga effekter. Biologiska agenser är till exempel bakterier, mögel, virus och ryggradslösa djur. Fysikaliska agenser är till exempel buller, darrningar, belysning, temperaturförhållanden och strålning. Kemiska agenser är till exempel mineraldamm, metaller och legeringar, organiskt damm och föreningar, gaser och reducerade svavelföreningar. Cancerframkallande agenser är till exempel asbest, kromföreningar, nickelföreningar, bensen, kloroform. 

Arbetstagarnas hälsotillstånd följs i regel upp med hjälp av hälsoundersökningar. Syftet med hälsoundersökningar är att utreda, bedöma och följa upp hälsan och funktionsförmågan.

Det finns två slags hälsoundersökningar. Lagstadgade hälsoundersökningar som utförs i början av anställningsförhållandet och vid bestämda tidpunkter grundar sig på agenser som har konstaterats medföra särskild olägenhet för hälsan. Sådana agenser är till exempel buller och vissa kemikalier. Frivilliga hälsoundersökningar grundar sig på ett avtal mellan arbetsgivaren och företagshälsovård om kontroll av till exempel vissa åldersklasser eller yrkesgrupper. Läs mer om hälsoundersökningar

Ett olycksfall i arbetet är en plötslig händelse i arbetet som beror på yttre faktorer och som leder till att en arbetstagare skadas. Ett olycksfall i arbetet är en händelse som inträffat på arbetsplatsens område, på väg till arbetet eller hem från arbetet eller under en tjänsteresa eller resa för att uträtta ärenden som arbetsgivaren bestämt. Läs mer om olycksfall i arbetet. (webbplats på finska)

Syftet med en företagshälsovårdsförhandling (trepartsförhandling, möte om arbetsförmåga, nätverksförhandling) är att tillsammans finna lösningar på problem i arbetet, arbetsmiljön eller arbetsgemenskapen som har en koppling till den anställdes arbetsförmåga och hälsa. Förhandlingens syfte är inte att leta fram skyldiga, och inte heller att behandla detaljerade uppgifter om den anställdes hälsotillstånd. Fokus i diskussionen ligger på att klara arbetet och saker som anknyter till det.

Företagshälsovårdsförhandlingen kan sammankallas av den anställde, chefen eller företagshälsovården. Den anställde har rätt att besluta vem som ska närvara vid förhandlingen. Vanligtvis deltar den anställde, den närmaste chefen och en eller flera representanter för företagshälsovården, dessutom kan företagets arbetarskyddsfullmäktige kallas till förhandlingen. Läs mer om företagshälsovårdsförhandling. (webbplats på finska)

Mehiläinens arbetscoacher är utbildade experter inom socialbranschen. Arbetscoachens kompetens består av fortsättning av arbetskarriärer och yrkesinriktad rehabilitering. Arbetscoachning lämpar sig för situationer, där hälsomässiga skäl hotar den anställdes fortsättning i det nuvarande arbetet eller återgång till arbetet. Arbetscoachning kan utnyttjas även för att göra upp en yrkesplan vid uppsägningar. Läs mer om arbetscoachning.

Med företagshälsovårdssamarbete avses ett fungerande samarbete mellan olika parter som sker i samförstånd. Ett fungerande samarbete garanterar högklassig vård och uppföljning av de anställda. I lagen om företagshälsovård föreskrivs att arbetsgivaren ansvarar för verksamhet för bevarande av arbetsförmågan och att arbetsgivaren ska anlita sakkunskapen inom företagshälsovården för att ordna verksamheten. Arbetsgivaren, arbetsplatsens samarbetsorganisationer och företagshälsovården ska alltid vara medvetna om situationen gällande arbetsförmåga på arbetsplatsen. Samarbetet mellan arbetsplatsen och företagshälsovården har en bevisad inverkan för att bidra till arbetsförmågan och att orka i arbetet.

Med sjukledighet avses en tid då en arbetstagare inte kan arbeta på grund av sjukdom. FPA betalar sjukdagpenning för sjuktiden, om personen är arbetsförmögen för sitt eget arbete. Läs mer om sjukledighet. (webbplats på finska)

För arbetsoförmåga som pågår mindre än ett år kan FPA betala sjukdagpenning. I sjukdagpenningen finns en självrisktid på cirka 2 veckor (dagen för insjuknandet och de 9 därpå följande vardagarna). Läs mer om sjukdagpenning. (webbplats på finska)

Med hjälp av partiell sjukdagpenning som FPA beviljar stöds en persons återgång till heltidsarbete eller att personen hålls kvar i arbetslivet. Partiell sjukdagpenning betalas i högst 120 vardagar. Läs mer om partiell sjukdagpenning. (webbplats på finska)

På många arbetsplatser kan anställda vara borta från arbetet på grund av sjukdom i ca 1–3 dagar med egen anmälan, utan att ett sjukintyg från en läkare eller vårdare krävs för frånvaron. Läs mer om egen anmälan om sjukledighet. (webbplats på finska)

Sjukintyg är ett intyg över tillfällig arbetsoförmåga på grund av sjukdom som en läkare eller vårdare skrivit. Med hjälp av sjukintyget kan en anställd visa sin arbetsoförmåga för arbetsgivaren. Läs mer om sjukintyg. (webbplats på finska)

Enligt arbetsavtalslagen har anställda rätt att få lön för sjukdagpenningens självrisktid. Läs mer om lön för sjuktid. (webbplats på finska)

När en arbetstagare blir sjuk under semestern, flyttas semestern inte automatiskt, utan arbetstagaren ska genast begära av arbetsgivaren att semestern flyttas. Ett läkarintyg ska skaffas över sjukdomen. Om arbetstagaren är arbetsförmögen när semestern börjar, ska semestern flyttas på arbetstagarens begäran. Läs mer om insjuknande under semester. (webbplats på finska)

Työnantaja järjestää työterveyshuollon kustannuksellaan ja työntekijälle ei saa koitua käyntimaksuja. Työnantaja saa hyväksytyistä ja kohtuullisista kustannuksista takaisin 60% Kelan palautuksina. Kela vahvistaa vuosittain korvattavien kustannusten korvausluokittaisen työntekijäkohtaisen enimmäismäärän. Kelan palautus työnantajille kustannetaan ansiotulosta maksettavasta työtulovakuutuksesta, jota rahoittavat pääosin työnantajat (73%) ja työntekijät (27%).

Självriskdagarna vid insjuknande under semester kallas för karensdagar. Karensdagarna gäller endast anställda som har intjänat mer än fyra veckor semester. Läs mer om karensdagar. (webbplats på finska)