Sjukfrånvaro och sjukdagpenning
Läs mer
Utbrändhet, utmattningssyndrom, burnout
Lindrig arbetsutmattning är vanligt och drabbar cirka en fjärdedel av alla personer i arbetsför ålder i Finland.
Ingå ett avtal om företagshälsovårdBegär offert om företagshälsovård
Utbrändhet är ett störningstillstånd som utvecklas på grund av långvarig arbetsstress. Personer som ställer höga krav på sitt arbete, är mycket engagerade och har en stark pliktkänsla är utsatta för utbrändhet. Om därtill arbetsförhållandena är belastande, målsättningarna ouppnåeliga och arbetstagaren eller arbetsgemenskapen saknar tillräckliga färdigheter och sätt att lösa problem och konflikter, finns det en risk för utmattning.
Arbetsutmattning i ett nötskal
- Utbrändhet är en störning som utvecklas till följd av långvarig arbetsstress och kan yttra sig som svår allmän trötthet, cynism och en försämrad yrkesmässig självkänsla.
- Predisponerande faktorer är bland annat höga personliga mål i arbetet, ett starkt engagemang i arbetet och en stark pliktkänsla, särskilt om arbetsförhållandena är stressiga.
- Det finns effektiva sätt att behandla arbetsutmattning, och det lönar sig att söka vård tidigt för att förhindra att utmattningen blir allvarlig. Företagsläkaren är ansvarig för behandlingen och kan hänvisa den utmattade arbetstagaren till en arbetspsykolog för rådgivning och vägledning.
Symptom på utbrändhet
Till symptomen på utbrändhet hör en kraftig, allt vanligare trötthet, cynism och en sänkt professionell självkänsla. En allmän känsla av trötthet betyder att vila och sömn ger ingen energi och det finns ingen klar orsak bakom tröttheten. Att bli cynisk betyder att man inte längre känner att arbetet är viktigt. Inställningen mot arbetet förändras. När den professionella självkänslan sjunker, börjar arbetstagaren tänka att de har blivit sämre arbetstagare och är sämre arbetstagare än de andra.
Det första tecknet brukar vara trötthet, som följs av cynism och till sist av en sänkt professionell självkänsla, men en person kan vara utmattad även om de har bara ett av symptomen. För många förorsakar utmattningen även somatiska symptom som sömnsvårigheter, rytmstörningar i hjärtat eller ryggvärk. Sömnsvårigheter blir sömnlöshet när man har sovit dåligt i två veckor.
Utbrändhetstest: Hur testar man utbrändhet?
Utbrändhetstestet Bergen Burnout Indicator BBI är en bra bas för diskussion och evaluering av utbrändhet som görs i företagshälsovården. Arbetstagaren kan fylla i testblanketten till exempel på läkarens mottagning eller online. Testet ger en bedömning av kundens trötthet, cynism och sänkt professionell självkänsla samt av den totala utmattningen. Resultatet kan ange att kunden har lätt, mellansvår eller svår utbrändhet eller ingen utbrändhet alls. Testets resultat är inte en sanning utan information som stöder läkarens bedömning.
Kartläggning och behandling av utbrändhet
Företagsläkaren ansvarar för behandlingen av utbrändheten men de kan också styra den utmattade arbetstagaren till handledning och rådgivning hos en företagspsykolog som kartlägger kundens situation.
Företagspsykologen och arbetstagaren kan tillsammans gå igenom hurudana krav arbetstagaren ställer på arbete och liv överhuvudtaget och hur han eller hon kan påverka dem. Eftersom utmattning är stress som blivit kroniskt och beror på att de egna resurserna inte längre räcker till för att nå kraven, måste personen antingen ändra på sina krav eller få tillgång till mera resurser.
Många av dem som blir utbrända präglas ofta av stressfaktorer som inte har att göra med arbetslivet. Därför brukar man i företagspsykologens handledning behandla alla de olika stressfaktorerna som sina egna delar. Den som är utbränd saknar ett långsiktigt och klart synsätt. Därför är det viktigt att skapa klarhet i dennes livssituation, vilket bidrar till att de känner att de har kontroll över saker och ting.
Utöver de belastande faktorerna kan arbetspsykologen och kunden också granska kundens resurser, så som levnadsvanor, sociala relationer och kundens egna sätt att lösa problem. Firstbeat-mätning av variationen i pulsfrekvensen kan vara ett bra hjälpmedel när man kartlägger utbrändheten. Variationen i pulsfrekvensen anger huruvida människan återhämtar sig från belastning.
Utbrändhet och sjukledighet
Utbrändhet är inte en medicinsk diagnos. Den kan dock antecknas som en faktor som hör ihop med hälsoproblemet som en bilaga till diagnosen. Utbrändhet ökar risken för att insjukna i depression och stressrelaterade somatiska sjukdomar. Den utmattade kan också drabbas av sömnstörningar och försöka koppla av med hjälp av rusmedel.
Svår utbrändhet kan vara ett mycket allvarligt tillstånd. Att återhämta sig från utbrändhet kan ta flera månader och tillståndet kan förändra hjärnverksamheten permanent. Därför är det viktigt att märka början till utbrändhet.
Om arbetstagaren inte hinner återhämta sig på sin fritid kan läkaren skriva ut sjukledighet till honom eller henne.
Att arbetstagaren återhämtar sig och blir bättre är inte tillräckligt, utan också omständigheterna på arbetsplatsen måste ändras. Företagshälsovården kan ordna en arbetshälsoförhandling som också chefen deltar i. Under förhandlingen kan de olika parterna till exempel komma överens om att arbetstagarens arbetsbelastning ska minska. När arbetsmängden är lagom och arbetsomständigheterna stödjer välbefinnande i arbetet, är arbetet bra för människans psykiska hälsa.
Ångest inför nytt jobb?
Om du känner ångest inför ditt nya jobb eller om tanken av att börja på ett nytt jobb utmattar dig bör du fästa uppmärksamhet på orienteringen. En mentor kan också hjälpa dig met att börja på ett nytt jobb.
Erfarenheter om utmattningssyndrom
Det är rätt typiskt att utmattning är ett resultat av besparingar. Om arbetslasten delas ut mellan en mindre grupp än tidigare, kan enstaka arbetstagare inte uppehålla den arbetskvalitet som de har blivit vana med. För en plikttrogen arbetstagare kan arbetets försämrade kvalitet och det ökande antalet av halvfärdiga arbeten öka risken för utmattning. När organisationen och uppgifterna ändras lönar det sig för den enstaka arbetstagaren att granska sin inställning mot arbetet och föra förändringar vid behov.
En annan riskfaktor för utmattningssyndrom är att arbetstagarens fritid fylls av stress och krav. Kom ihåg att dina resurser minskar med åldern och att det tar längre att återhämta sig.
Vanliga frågor om arbetsrelaterad utmattning
Återgång till arbetet efter en arbetsrelaterad utmattning beror på den individuella återhämtningsprocessen och utmattningens allvarlighetsgrad. Återhämtningen kan ta månader och kan kräva förändringar i arbetsförhållandena och en tillfällig minskning av arbetsbelastningen. Företagshälsovårdaren och läkaren kommer att arbeta tillsammans med arbetstagaren för att bedöma när det är säkert och rimligt att återgå till arbetet. Det är viktigt att arbetstagaren är fysiskt och psykiskt redo att återgå till arbetet.
Om du upplever symtom på utmattning i arbetet, t.ex. svår trötthet, cynism eller försämrad yrkesmässig självkänsla, är det lämpligt att du så snart som möjligt uppsöker en företagshälsovårdsläkare. Tidigt ingripande är viktigt för att förhindra att utmattningen blir allvarlig. Företagsläkaren kan bedöma din situation och vid behov hänvisa dig till en arbetspsykolog för rådgivning och vägledning. Om du dessutom märker att din återhämtning på fritiden inte är tillräcklig eller om du upplever andra symtom som är relaterade till utmattning, t.ex. sömnproblem eller somatiska symtom, bör du kontakta läkare.
Lindrig arbetsutmattning är vanligt. Ungefär en fjärdedel av finländarna i arbetsför ålder lider av den. Svår arbetsutmattning uppskattas drabba 2-3 %. Det finns effektiva sätt att behandla arbetsutmattning. Det lönar sig att söka vård i ett tidigt skede för att förhindra att utmattningen blir allvarlig.
