Sjukfrånvaro och sjukdagpenning
Sjukfrånvaro avser den tid en anställd är frånvarande från arbetet på grund av sjukdom. Sjukfrånvaro är oftast baserad på en sjukdom eller skada som konstaterats av en läkare eller sjukskötare och som orsakar arbetsoförmåga, det vill säga förhindrar arbete.
Sjukfrånvaro
Sjukfrånvaro avser den tid en anställd är frånvarande från arbetet på grund av sjukdom. Sjukfrånvaro är oftast baserad på en sjukdom eller skada som konstaterats av en läkare eller sjukskötare och som orsakar arbetsoförmåga, det vill säga förhindrar arbete. Sjukfrånvarointyg kan i vissa situationer utfärdas också om sjukdomen förvärras på jobbet och alternativt arbete inte kan ordnas, eller om man måste vara borta från arbetet på grund av sjukdomens behandling. På många arbetsplatser kan en anställd också vara frånvarande från arbetet på grund av sjukdom med egen anmälan eller med tillstånd från chefen utan ett sjukfrånvarointyg från en läkare eller skötare.
FPA betalar sjukdagpenning för sjuktiden om personen är arbetsoförmögen för sitt eget arbete. Beviljande av sjukdagpenning förutsätter arbetsoförmåga. Arbetsoförmåga bedöms i förhållande till det egna arbetet. Sjukpenningsärenden avgörs av FPA på grundval av ett läkarutlåtande.
Eftersom lämpligt, eventuellt partiellt arbete också kan stödja återhämtningen efter en sjukdom, är det bra att utreda med företagshälsovården om arbetet kan ändras till exempelvis tidsbegränsat arbete, så att det är möjligt att arbeta.
Sjukdagpenning
En anställd kan få sjukdagpenning från FPA under en period av arbetsoförmåga som varar mindre än ett år. I sjukdagpenningen finns en självrisktid, som är dagen för insjuknandet och de nio därpå följande vardagarna, dvs. ungefär två veckor från början av sjukfrånvaron. Till vardagar räknas även lördagar. Sjukdagpenning betalas ut efter denna självrisktid.
Om arbetsgivaren betalar lön till den anställde under sjukfrånvaron kan sjukdagpenningen under löneutbetalningstiden utbetalas till arbetsgivaren. Om sjukfrånvaron beror på ett olycksfall i arbetet eller en trafikolycka, ansöker man dock om ersättning hos försäkringsbolaget.
Sjukdagpenning betalas ut för högst 300 vardagar, dvs. under cirka ett år. Därefter kan sjukpenning betalas ut på nytt på grund av samma sjukdom först efter att personen har varit arbetsduglig i ett års tid.
Läs mer: FPAExtern länk
Om arbetsoförmågan varar längre än ett år kan du ansöka om invalidpension.
Läs mer: Mehiläinens tjänster avseende arbetsförmåga, med vilka du kan förebygga arbetsoförmåga i tid
Partiell sjukdagpenning
Partiell sjukdagpenning stödjer att en person med arbetsoförmåga hålls kvar i arbetslivet och återgår till heltidsarbete. Partiell sjukdagpenning betalas i högst 150 vardagar.
Deltidsarbete och arbetsarrangemang avtalas efter bedömning av företagsläkare eller annan läkare som känner till arbetsförhållandena, vanligtvis genom att hålla en så kallad företagshälsovårdsförhandling. Läs mer: företagshälsovårdsförhandling
Deltidsarbete kan avtalas att börja tidigast efter sjukdagpenningens självrisktid. Deltidsarbetet ska pågå kontinuerligt i minst 12 vardagar och arbetstiden ska minska till 40–60 procent jämfört med tidigare.
Den partiella sjukdagpenningen har en egen maximitid och kan erhållas även om maximitiden för sjukdagpenningen har använts.
Läs mer på FPA:s webbplats: partiell sjukdagpenning och hur du ansöker om denExtern länk
Sjukfrånvarointyg
Sjukfrånvarointyg skrivs av läkare eller i vissa fall av sjukskötare, i företagshälsovården av en företagshälsovårdare. Sjukfrånvarointyg kan inte skrivas i efterhand.
En sjukskötare kan skriva intyg om 1–10 dagars sjukfrånvaro utifrån patientens symtom. Sjukskötaren ställer inte en egentlig diagnos. Ett intyg om sjukfrånvaro som skrivits av en sjukskötare är inte ett läkarintyg och FPA beviljar inte sjukdagpenning mot ett intyg som skrivits av en sjukskötare.
En läkare skriver ett läkarutlåtande om sjukdomen. Utifrån ett så kallat sjukfrånvarointyg, A-intyg, kan dagpenning normalt utbetalas i högst 60 vardagar. Senast därefter behövs ett mer omfattande B-läkarutlåtande.
Läs mer: läkarintyg
Lön under sjukfrånvaro
Den anställde har enligt arbetsavtalslagen rätt till lön för sjukdomstiden för sjukdagpenningens självrisktid. Arbetsgivaren kan betala lön för sjukdomstiden även för en längre period än självrisktiden, om så överenskommits i kollektivavtalet eller i den anställdes personliga arbetsavtal. Du får mer information från din chef eller personalförvaltning. Om sjukfrånvaron fortsätter efter löneutbetalningens slut betalar FPA sjukdagpenning till den anställde.
Insjuknande under semester
Semestern flyttas inte automatiskt vid fall av arbetsoförmåga, utan den anställde ska genast begära av arbetsgivaren att semestern flyttas. Ett läkarintyg ska skaffas över sjukdomen.
Om arbetstagaren är oförmögen att arbeta när semestern börjar, ska semestern flyttas på arbetstagarens begäran. Den anställde har på begäran rätt att flytta sin semester eller en del av den även om det redan är känt att personen under sin semester kommer att få sådan sjukvård som gör personen oförmögen att arbeta.
Om arbetsoförmågan börjar under semestern har den anställde rätt att på begäran att flytta de dagar med semesterdagar med arbetsoförmåga som överskrider självrisktiden, dvs. karenstiden. Självrisktiden är högst sex vardagar beroende på den årliga semestern och kollektivavtalet.
Kontakta din chef för mer information om arbetsplatsens praxis, riktlinjer och självrisktid.
Karensdagar för sjukfrånvaro
Med karensdagar för sjukfrånvaro avses självriskdagar för sjukdom under semestern. Karensdagarna gäller endast anställda som har intjänat mer än fyra veckor semester. Självrisktiden är högst sex vardagar. Tiden beror på den årliga semestern och kollektivavtalet.
Sex dagars självrisktid innebär att arbetsoförmågan måste pågå i mer än sex vardagar eller att det totala antalet sjukdagar under hela den årliga semestern måste överskrida sex dagar, för att semestern ska kunna flyttas.
Sjuk som företagare
Företagare med FöPL- och LFÖPL-försäkring kan ansöka om sjukdagpenning från FPA. Sjukdagpenningen fastställs enligt FöPL- eller LFÖPL-inkomsterna. Även företagare som inte är skyldiga att teckna en FöPL- eller LFÖPL-försäkring kan beviljas sjukdagpenning från FPA.
Läs mer: FPA:s webbplatsExtern länk.
Om företagaren har ett avtal om företagshälsovård har han/hon tillgång till samma företagshälsovårdstjänster som de anställda.
Sjukfrånvaro som varar längre än 60 dagar
Om den anställdes arbetsoförmåga varar längre än 60 dagar utreder FPA behovet av rehabilitering. För utredningen ber FPA patienten om ett B-utlåtande från läkare och patienten får ett brev från FPA med information om rehabiliteringsalternativen och arrangörer. I praktiken utreder Mehiläinens företagshälsovård det eventuella rehabiliteringsbehovet redan tidigare, beroende på sjukdomen. Även FPA kan begära ett B-utlåtande redan tidigare.
Sjukfrånvaro som varar längre än 90 dagar
När den anställdes arbetsoförmåga förlängs utreder arbetsgivaren, den anställde och företagshälsovården så tidigt som möjligt i samarbete, om den anställde kan återgå till sitt arbete eller fortsätta i arbetet och vilka arrangemang det eventuellt skulle kräva.
Senast vid 90 dagar med sjukdagpenning ska företagsläkaren bedöma den anställdes återstående arbetsförmåga och möjligheter att fortsätta i arbetet samt utarbeta ett utlåtande om detta till den anställde. För utvärderingen arrangeras en företagshälsovårdsförhandling (samtal om arbetsförmåga).
I förhandlingen diskuteras inte sjukdomar eller behandling, utan arbetsförmåga. Under förhandlingen kan man till exempel tillsammans fundera på hur arbetet kan anpassas så att den anställde kan återgå till sitt arbete.
Efter förhandlingen utarbetar företagsläkaren ett utlåtande om den anställdes återstående arbetsförmåga och möjligheter att återgå till arbetet, antingen som ett A-intyg eller på en B-utlåtandeblankett. Om det på grund av sjukdomen ännu inte är möjligt att utreda återgången till arbetet, konstaterar läkaren detta genom att anteckna uppgifterna i ett A-intyg.
Sakkunnig i texten är specialistläkare inom företagshälsovård Annika Jalli.