

I FODMAP-dieten är syftet att begränsa intaget av de livsmedel som sannolikt orsakar magbesvär. Av en näringsterapeut får du individuell hjälp med att tryggt prova FODMAP-dieten, om magbesvär försvårar ditt liv.
Reviderad 2026-07-01

FODMAP är en förkortning av de engelska orden fermentable oligosaccharides, disaccharides, monosaccharides and polyols, det vill säga fermenterbara oligo-, di- och monosackarider samt polyoler. Med dessa avses kolhydrater i kosten som tas upp dåligt. Vid irritabel tarm tas dessa kolhydrater inte upp helt i tunntarmen, utan transporteras till tjocktarmen där tarmbakterierna fermenterar dem. Då bildas gas, vilket kan orsaka gasbesvär och uppblåsthet. Dessutom binder dåligt upptagna kolhydrater vätska i tarmen, vilket kan öka diarrésymtomen.
FODMAP-kostbehandlingen baseras på tillfällig begränsning av livsmedel som innehåller mycket FODMAP-kolhydrater och att ersätta dem med bättre tolererade alternativ. Behandlingen sker i tre steg:
I elimineringsfasen tas livsmedel med högt innehåll av FODMAP-kolhydrater bort från kosten, och förändringen i symtomen följs upp under 2–6 veckor. Om symtomen lindras övergår man till exponeringsfasen, där FODMAP-grupper läggs till kosten en i taget. Målet är att ta reda på vilka FODMAP-grupper som orsakar symtom och i vilka mängder de tolereras. Elimineringsfasen bör inte fortsätta längre än 4–6 veckor, eftersom en långvarig begränsning kan påverka tarmmikrobiotan negativt. Det är sällsynt att alla FODMAP-grupper orsakar symtom – oftast är symtomen endast kopplade till en eller några få grupper. Målet med underhållsfasen är en så mångsidig, näringsmässigt tillräcklig och flexibel kost som möjligt.
Näringsterapeut stöder planeringen och genomförandet av FODMAP-kostbehandlingen.
Näringsterapeuten hjälper till med planering, genomförande och uppföljning av FODMAP-dieten. Du får individuell handledning som säkerställer att dieten förblir näringsmässigt tillräcklig och så mångsidig som möjligt. Näringsterapeuten stöder också genomförandet av kostförändringar i praktiken och hjälper till att hitta lösningar som passar din vardag.

Med FODMAP-diet avses en diet där livsmedel som innehåller rikligt med FODMAP-kolhydrater begränsas och ersätts med bättre tolererade alternativ. FODMAP-dieten missförstås dock ofta som enbart en elimineringsfas, där fokus endast ligger på att minska FODMAP-kolhydrater. Lika viktigt är att ta reda på vilka FODMAP-grupper tarmen tål och i vilka mängder, för att den långsiktiga dieten ska bli så mångsidig och flexibel som möjligt. En alltför lång elimineringsfas kan ha en ogynnsam inverkan på tarmmikrobiotan.
FODMAP-dieten kan vara en bra lösning om magbesvär begränsar livet. FODMAP-dieten kan till exempel passa en person med känslig mage eller en person med IBS, det vill säga irritabel tarm. En person med känslig mage är ofta känslig för fermentering av kolhydrater i kroppen. Dessutom kan en persons mage med känslig mage fungera mer våldsamt än genomsnittet, vilket ökar smärtan och obehaget.
Näringsterapeuten stöder genomförandet av FODMAP-kostbehandlingen. Du får individuell vägledning av näringsterapeuten för planering, genomförande och uppföljning av FODMAP-kosten. Näringsterapeuten säkerställer att kosten är näringsmässigt tillräcklig och så mångsidig som möjligt samt hjälper dig att integrera kostförändringarna i din vardag.
Regelbunden måltidsrytm, tillräckligt intag av fiber och vätska, tillräcklig sömn, pauser från stillasittande och lugna måltider kan prövas självständigt. FODMAP-kostbehandling rekommenderas dock att genomföras under handledning av en näringsterapeut. Detta säkerställer en säker och systematisk implementering av kostbehandlingen samt uppföljning av behandlingseffekten.
Stress och trötthet kan orsaka magbesvär. Till exempel kan stress orsaka en slags övergående laktosintolerans, som korrigeras när livet lugnar ner sig. Den som lider av magbesvär bör därför tänka på sitt liv som helhet och se till att sova tillräckligt.
Stress, trötthet, jetlag, nattarbete och för stora måltider kan förvärra magsymtomen. Magen gillar en regelbunden sömn- och måltidsrytm. Det lönar sig att be näringsterapeuten om hjälp med måltidsrytmen och lämpliga måltidsstorlekar samt att diskutera vad som är ett sunt förhållande till mat.