Hur kan vi ta hand om den psykiska arbetsförmågan på arbetsplatser?

Vi har redan i åratal fått höra hemska siffror om ökad frånvaro på grund av psykisk ohälsa och ökande arbetsbelastning. Arbetslivets förändringscykler blir snabbare, kraven på nyinlärning ökar och osäkerhet har blivit normen. Majoriteten av organisationerna identifierar utmaningar med psykisk hälsa som en betydande risk med tanke på personalens arbetsförmåga.

När vi pratar om sambanden mellan psykisk hälsa och arbetslivet fokuserar vi ofta på hotbilder och problem. Samtidigt glömmer vi arbetets positiva effekter på arbetarens psykiska hälsa.

Dessutom färgas reflektionen över hurdana lösningar som behövs ofta av onödiga motsättningar. Vi börjar gräla om huruvida vi till exempel behöver individuella former av stöd eller om vi kan hantera frånvaron genom att förbättra arbetets strukturer.

Eftersom det finns flera långsiktiga utvecklingsprocesser i vårt samhälle som ligger till grund för de allt vanligare utmaningarna med psykisk hälsa behövs också lösningar på många nivåer.

Inför detta mångfacetterade fenomen kan det ibland kännas utmanande att identifiera de viktigaste metoderna för att stödja psykisk hälsa och arbetsförmåga i just vår organisation.

Vilka saker bör vi alltså beakta på arbetsplatserna med tanke på den psykiska arbetsförmågan?

1. Smidigt arbete är i sig en gärning för psykisk hälsa

I princip vill varje arbetstagare göra sitt arbete väl. När förväntningarna på arbetet är tydliga och individen har möjligheter att sköta sitt arbete i enlighet med dem, är effekterna på den psykiska hälsan sannolikt positiva. Om arbetsdagen däremot går åt till att övervinna hinder som försvårar arbetet, leder det ofta till både en belastad arbetstagare och ineffektivt arbete.

2. Gemenskapens underutnyttjade kraft

Arbetsförmågan granskas ofta ur individens perspektiv, men det vore lika viktigt att identifiera de faktorer som stöder både arbetet och gemenskapsmedlemmarnas välbefinnande på arbetsgemenskapsnivå. I en tid som betonar individualitet och självstyrning är det viktigt att komma ihåg människans grundläggande psykologiska behov av att höra till en gemenskap och bli accepterad. När en arbetstagare upplever sig vara uppskattad och kan lita på att få stöd även i svåra situationer, är förutsättningarna för att klara sig bra i arbetet bättre.

Dessutom börjar det finnas forskningsevidens om hur det finns betydligt färre arbetstagare som upplever sin arbetsförmåga som svag på arbetsplatser med stark gemenskap jämfört med arbetsplatser med låg gemenskapsnivå.

3. Arbetet kan också anpassas vid utmaningar med psykisk hälsa

Även i samband med utmaningar med psykisk hälsa är det viktigt att komma ihåg att arbetsförmågan alltid bildas i förhållande till kraven i det arbete som utförs. När man står inför utmaningar med psykisk hälsa är individen sällan oförmögen att utföra något slags arbete överhuvudtaget, utan minskningen av arbetsförmågan är ofta förknippad med vissa drag i arbetet. Utmaningarna med att prestera i arbetet kan till exempel gälla initiativförmåga, som kan stödjas med olika praxis för arbetsplanering och chefsarbetsstöd.

4. Stöd för närmaste chefer

Eftersom en betydande del av ledningen av arbetsförmågan i vardagen utförs av närmaste chefer är det viktigt att beakta tillräckliga former av stöd för cheferna. Det föränderliga arbetslivet ökar kraven på chefsarbetet, vilket har börjat synas som en belastning som cheferna upplever.

Om chefen börjar må dåligt, avspeglas konsekvenserna oftast i hela den närmaste personalen.

Slutligen bör man konstatera att även om de allt vanligare utmaningarna med psykisk hälsa gäller hela det finländska arbetslivet, uppenbarar de sig på olika sätt på olika arbetsplatser. Därför lönar det sig att överväga åtgärder som baserar sig på organisationens behov av att stödja den psykiska arbetsförmågan i samarbete med företagshälsovården.

Artikeln är skriven av Mehiläinens företagspsykolog Eerika Kunnari.