"Fortfarande finns en skev uppfattning om alkoholanvändning och dess användare" – Upp till 5 miljarder euro i förluster årligen

Problem som hänför sig till alkohol och andra berusningsmedel syns i arbetslivet sällan som berusat vinglande, men desto oftare som orkeslöshet, sjukfrånvaro och humörsvängningar.

Överläkare Kaarlo Simojoki vid Mehiläinens missbruksvård påminner om att användning av berusningsmedel inte är ett problem för några få olyckliga, utan en osynlig risk för många arbetsgemenskaper.

”Vi har fortfarande en skev uppfattning om alkoholanvändning och dess användare, så att man antingen dricker lagom eller är en alkoholist. I verkligheten uppstår de flesta problemen däremellan”, konstaterar Kaarlo Simojoki, överläkare vid Mehiläinens missbruksvård.

Simojoki har arbetat med missbruksvård i över 25 år och bygger nu på Mehiläinen i första skedet upp en integrerad missbruksvårdstjänsthelhet anpassad för arbetslivets behov. I sitt arbete möter han allt oftare experter i sina mest hektiska år, som inte har ett traditionellt uppfattat ”problem”, men vars användning av berusningsmedel starkt påverkar orken, arbetsförmågan och hälsan, samt arbetsgemenskapen och den närmaste kretsen.

Riskbruk syns inte alltid, och ser inte till position

Överläkare Kaarlo Simojoki vid Mehiläinens missbruksvård påminner om att användning av berusningsmedel inte är ett problem för några få olyckliga, utan en osynlig risk för många arbetsgemenskaper. I Finland dricker upp till en halv miljon människor på ett sätt som anses vara en hälsorisk. Det betyder inte att man är berusad och stökig, utan ofta en kontinuerlig användning som rotat sig i vardagsrytmen: kvällsvin för återhämtning, helgrelax eller en effektivitetsboost mitt i brådskan.

”Många tänker att ’när jag sköter mitt jobb, angår detta ingen’. Men arbetsförmågan försämras förr eller senare. Sömnkvaliteten lider, humöret sjunker, sjukligheten ökar”, säger Simojoki.

Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling OECD* uppskattar att enbart alkohol minskar Finlands bruttonationalprodukt med upp till 5 miljarder euro årligen. Baserat på nuvarande konsumtionsnivå orsakar överdriven alkoholkonsumtion (över 1–1,5 portioner per dag) i Finland sjukdomar och skador vars vårdkostnader motsvarar cirka 4 % av hälsovårdsutgifterna. Samtidigt försämras arbetskraftens produktivitet. Som en följd av detta blir bruttonationalprodukten i genomsnitt 2,3 % lägre. Och eftersom alkoholanvändning kopplas till bland annat depression, övervikt, diabetes och cancer, är de totala kostnaderna ännu större.

Missbruksproblem förknippas fortfarande lätt med marginalisering eller ”svag karaktär”. I verkligheten berör de även välutbildade, högt uppsatta yrkesverksamma.

”Många tänker att när jag sköter mitt jobb, angår detta ingen. Men arbetsförmågan försämras förr eller senare. Sömnkvaliteten lider, humöret sjunker, sjukligheten ökar”, säger Simojoki.

Beroende är inte brist på ryggrad, utan en sjukdom som kan utvecklas hos vem som helst när användningen av substanser fortsätter tillräckligt länge. Och som med andra sjukdomar, ju tidigare man ingriper, desto bättre är prognoserna.

Företagskulturen stöder eller förvärrar problemet

Enligt Simojoki lever fortfarande en föråldrad tudelning i den finska missbruksdebatten.

”Vi talar om alkoholister och beroenden, inte om dem som orsakar de största kostnaderna och mänskliga skadorna. Denna grupp är de som dricker regelbundet, men inte tydligt till den grad att det är ett problem. Ännu.”

Företagskulturen är en central faktor i användningen av berusningsmedel. Forskning visar att ju mer tillåtande attityden till alkohol är, desto mer sannolikt är dess användning. Även dåligt ledarskap, hög arbetsbelastning och stress ökar riskerna. Han efterlyser ansvarsfullt tal och exempel från ledningen. Ordval och en atmosfär som uppmuntrar till diskussion har stor betydelse.

”Det finns företag där ledningen publicerar bilder på sociala medier från planeringsmöten med ett vinglas i handen, och samtidigt får arbetarna skäll för alkoholanvändning. Det skapar orättvisa och försämrar möjligheterna till förändring”, säger Simojoki.

Simojoki hoppas att det finska arbetslivet skulle kunna diskutera berusningsmedel med samma öppenhet som andra hälsorisker, så att man söker vård innan problemet blir stort. Då kan arbetsplatsen och familjerelationerna redan ha gått förlorade.

”Berusningsmedel orsakar en enorm mänsklig tragedi, men också betydande nationalekonomiska förluster.”

Mot en ny typ av arbetslivskultur

Hur kan ett företag stärka en skadefri missbrukskultur? Läs Simojokis rekommendationer:

• Inkludera missbruksfrågor i ledningen av arbetsförmågan: problem löses inte genom att förstärka stigmat, utan med förlåtelse och öppenhet. Det är dags att inkludera missbruksdiskussionen i hur vi talar om arbetsförmåga, ledarskap och välbefinnande.
• Uppdatera missbruksprogrammet och terminologin: tala till exempel om välbefinnande, inte om att bli fast.
• Utbilda förmän att identifiera förändringar och fråga på rätt sätt.
• Erbjud hjälp i tid, med låg tröskel, inte först i en krissituation.
• Integrera missbruksvårdstjänster som en del av företagshälsovården, om så bara med samtalsstöd.
• Inkludera berusningsmedel i riskbedömningen och utvecklingen av arbetssäkerheten.

Mehiläinen har utvecklat en ny typ av tjänst för missbruksvård för arbetsföra

Enligt Simojoki skulle företagshälsovården i bästa fall kunna vara en lågtröskelväg där missbruksproblem kan åtgärdas tidigt innan problemen hopar sig och blir mer komplicerade. Redan några samtal kan räcka om man får vård i tid.

”I Finland har det tidigare inte funnits en modell där missbruksvårdstjänster integrerade i företagshälsovården skulle vara så lättillgängliga för arbetsföra. Mehiläinen ville börja bygga detta från grunden, och det har även för mig personligen varit ett exceptionellt betydelsefullt projekt”, berättar Simojoki.

Mehiläinen är en av de första aktörerna som systematiskt bygger missbruksvård som en del av arbetslivstjänsterna. Målet är att erbjuda samtalsstöd med låg tröskel, tidigt ingripande och vid behov längre, målinriktad vård på samma sätt som andra hälsoområden behandlas. Vården går hand i hand med övrig uppföljning av arbetsförmåga och hälsotillstånd, vilket gör helheten smidigare för både kunden och arbetsgivaren.

Expert i artikeln: Kaarlo Simojoki, överläkare vid Mehiläinens missbruksvård.

*OECD Preventing Harmful Alcohol UseExtern länk