
Influensa – Ta hand om den i tid
Specialist i artikeln

Reviderad 2025-09-16
Influensa i korthet
- Influensa är en akut luftvägsinfektion orsakad av influensavirus A och B, som drabbar 5–15 % av befolkningen varje vinter.
- Riskgrupper för influensa inkluderar förskolebarn, gravida kvinnor, personer över 65 år samt personer med kroniska sjukdomar och deras nära anhöriga.
- Influensavirus muterar ständigt, vilket kräver att vaccinet förnyas årligen på hösten innan epidemin börjar.
Influenssans förekomst
Förekomsten och omfattningen av influensa varierar från år till år. Varje vinter insjuknar uppskattningsvis 5–15 procent av befolkningen i influensa. I Finland inträffar influensasäsongen vanligtvis mellan november och april.
Influensa A- och B-virus skiljer sig åt genom att typ A oftast orsakar en kraftigare influensaepidemi, medan epidemier orsakade av B-virus vanligtvis är mildare. Influensaepidemier börjar ofta spridas inom vissa befolkningsgrupper, som till exempel i garnisoner, och sprider sig snabbt över hela landet.
En influensapandemi uppstår när en ny virusvariant orsakar en mer omfattande och allvarligare epidemi än vanligt, och en större del av befolkningen insjuknar.
Symtom på influensa
Influensa är en plötslig övre luftvägsinfektion orsakad av influensavirus och skiljer sig från en vanlig förkylning genom sina kraftigare symtom. Influensa börjar vanligtvis plötsligt med hög feber och kraftig muskel- och huvudvärk. Symtomen är betydligt kraftigare än vid en vanlig förkylning.
Inkubationstiden för influensa är vanligtvis 1–3 dygn. Endast cirka hälften av de smittade utvecklar symtom. Även hos en frisk vuxen kan influensa orsaka långvarig sjukdom och komplikationer.
Typiska symtom på influensa är:
- Plötsligt insättande hög feber (38–40°C) utan egentlig snuva
- Kraftig trötthet och utmattning
- Muskelvärk och smärtor
- Huvudvärk som koncentreras till pannan
- Förvärrad torrhosta
- Halsont
- Nästäppa och rinnsnuva
- Frossa
- Aptitlöshet
- Buksmärtor.
Hos barn kan även mag- och tarmsymtom förekomma.
Komplikationer av influensa
Om influensa inte behandlas eller om den drabbar personer i riskgrupper kan den leda till allvarliga komplikationer. Det är bra att undvika fysisk aktivitet, särskilt under feber och muskelvärk, för att minska risken för komplikationer.
De vanligaste komplikationerna av influensa är lunginflammation, bihåleinflammation och öroninflammation.
Särskilt hos äldre, personer med flera sjukdomar och personer med nedsatt immunförsvar kan influensa förvärra underliggande sjukdomar och leda till sjukhusvård. Influensa kan också utlösa hjärt- och kärlhändelser samt orsaka hjärnhinneinflammation och hjärtmuskelinflammation.
Influensans smittsamhet
Influensan kan smitta redan 1–2 dagar innan de egentliga symtomen börjar. Smittsamheten är som starkast under de första sjukdagarna. Hos vuxna varar smittsamheten ungefär en vecka. Barn kan sprida influensaviruset i upp till två veckor.
Influensan sprids genom droppsmitta via sekret från luftvägarna och kontaktsmitta via händerna.
Diagnos av influensa
Det kan vara svårt att diagnostisera influensa enbart utifrån symtomen, särskilt utanför influensasäsongen. Symtomen liknar lätt andra sjukdomar som orsakar luftvägsinfektioner.
Influensavirus kan på ett tillförlitligt sätt påvisas med ett snabbtest från ett näs-svalgprov. Testresultatet kan vara klart på så lite som en halvtimme, vilket hjälper läkaren att fastställa orsaken till sjukdomen och välja rätt behandling.
Det rekommenderas att influensatest görs särskilt för personer i riskgrupper. Testet är också viktigt när en exakt diagnos behövs för att stödja behandlingsbeslut, till exempel för att påbörja antiviral behandling.
Behandling av influensa
Behandling av influensa hos friska vuxna är ofta symtomatisk egenvård och kan skötas hemma. Sjukdomen går vanligtvis över av sig själv inom 1–2 veckor. Det viktigaste är vila under feber och muskelvärk.
Hembehandling: Vila, rikligt med vätska och smärtstillande läkemedel för att lindra symtomen räcker oftast för att behandla influensa. Eftersom influensa är en virussjukdom hjälper inte antibiotika. Vid symtom bör man stanna hemma.
Läkemedelsbehandling: Det finns några antivirala läkemedel mot influensavirus som hämmar virusets förökning. Att påbörja antiviral behandling i ett tidigt skede av sjukdomen förkortar sjukdomens varaktighet avsevärt och minskar risken för komplikationer.
Förebyggande av influensa
Vaccination är det mest effektiva sättet att skydda sig mot influensa och förhindra dess spridning. Hos friska vuxna kan vaccination förhindra 7–8 influensafall av 10. Även om man insjuknar i influensa är symtomen oftast mildare hos vaccinerade än hos ovaccinerade.
Särskilt stor nytta av influensavaccinet har barn under skolåldern, gravida, personer över 65 år, personer i riskgrupper på grund av sjukdom och deras närstående. Säsongsinfluensavaccinet skyddar endast mot influensa och inte mot förkylning eller andra luftvägsinfektioner.
Så här förebygger du influensa
Tvätta händerna ofta med vatten och tvål, särskilt före måltider och efter att ha snutit sig eller varit utomhus. Om handtvätt inte är möjligt, använd en alkoholbaserad handdesinfektion.
Genom att undvika att röra ansiktet minskar risken för att virus når slemhinnorna i luftvägarna.
Hosta bort från andra människor i en engångsnäsduk och släng näsduken direkt efter användning. Om ingen näsduk finns, hosta i armvecket. Tvätta händerna efter att ha hostat om möjligt.
Byt handdukar ofta och håll ytor som dörrhandtag rena, eftersom virus kan spridas via ytor.
Stanna hemma vid symtom för att undvika att smitta andra. Om du måste lämna hemmet, använd en mask för att skydda andra, särskilt personer i riskgrupper.
När ska man kontakta läkare på grund av influensa?
Vid lindrig influensa behöver man inte uppsöka läkare eller genomgå undersökningar. Om influensasymtomen förvärras, förlängs eller om du misstänker komplikationer, kontakta en läkare. Läkaren gör nödvändiga undersökningar baserat på symtomen och beslutar om behovet av behandling.
Sök omedelbart läkare om:
- Andningen blir svår eller du får bröstsmärtor
- Febern återkommer efter att ha varit borta ett tag
- Allmäntillståndet försämras avsevärt
- Symtomen varar längre än två veckor
- Du tillhör en riskgrupp och märker att du har symtom.
När ska man kontakta läkare på grund av barns influensa?
Vid lindrig influensa hos barn behöver man inte uppsöka läkare. Barnet kan vårdas hemma med smärt- och febernedsättande läkemedel. Om barnets influensasymtom dock förvärras, förlängs eller om du misstänker komplikationer, är det bra att kontakta en läkare. Läkaren gör nödvändiga undersökningar baserat på symtomen och beslutar om behovet av behandling.
Det är bra att uppsöka läkare för barnets influensa om barnet har något av följande symtom:
- andningssvårigheter
- hög feber utan andra förkylningssymtom
- kraftig huvudvärk
- illamående
- barnet vägrar äta eller dricka.
Det är också särskilt viktigt att uppsöka läkare om barnet tillhör en riskgrupp, till exempel på grund av nedsatt immunförsvar, diabetes eller astma.
Obs! Ingen Kanta-avgift tillkommer på priset för influensavaccinering. Eventuella tidsbundna kampanjpriser kan avvika från dessa.
Läs mer om grupprabatter på vaccinationer.
Mehiläinens Mobilförmåner och deras användning.
Tjänst | Pris |
---|---|
Hepatit A-vaccin (vuxen) | 123,40 € Ingen FPA-ersättning |
Hepatit A-vaccin (under 16 år) Läs mer om resenärsvacciner. | 97,50 € Ingen FPA-ersättning |
Hepatit A+B-vaccin (vuxen) | Mobilförmån 123,90 € Ingen FPA-ersättning 136,90 € Ingen FPA-ersättning |
Hepatit A+B-vaccin (under 16 år) | Mobilförmån 97,90 € Ingen FPA-ersättning 114,20 € Ingen FPA-ersättning |
Vaccin mot stelkramp och difteri | 67,50 € Ingen FPA-ersättning |
Vaccin mot stelkramp och difteri (kikhosta) Mer information om vaccin mot stelkramp och difteri (kikhosta). | 84,60 € Ingen FPA-ersättning |
Coronavaccin | 147,00 € Ingen FPA-ersättning |
Pneumokockvaccin Mer information om pneumokockvaccin. Boka tid för pneumokockvaccination | Mobilf örmån 131,90 € Ingen FPA-ersättning 138,00 € Ingen FPA-ersättning |
Fästingvaccin dvs. vaccin mot fästingburen encefalit (vuxna) Pris per vaccinering. Läs mer om fästingvaccin. Boka tid för fästingvaccination | Mobilförmån 69,90 € Ingen FPA-ersättning 86,20 € Ingen FPA-ersättning |
Fästingvaccin dvs. vaccin mot fästingburen encefalit (barn) Pris per vaccinering. Läs mer om fästingvaccin. Boka tid för fästingvaccination | Mobilförmån 69,90 € Ingen FPA-ersättning 79,30 € Ingen FPA-ersättning |
Vanliga frågor om influensa
Influensa är en allvarlig luftvägsinfektion orsakad av influensavirus A och B, som vanligtvis förekommer som epidemier under vintertid. Influensa skiljer sig från en vanlig förkylning genom sina kraftigare symtom. Den orsakar hög feber, kraftig muskel- och ledvärk samt luftvägssymtom.
Influensa smittar som droppsmitta, till exempel då vi nyser eller hostar. Du kan även bli smittad vid beröring, till exempel via händerna. En influensa sprider sig lätt i trånga utrymmen med mycket folk såsom i daghem, skolor och i kollektivtrafiken.
En person som smittats kan sprida smittan vidare redan innan symtomen börjar. Smittsamheten är som störst 1–4 dygn efter att symtomen börjat och vuxna är smittsamma i ungefär en vecka. Barn kan vara smittsamma och sprida influensan i upp till två veckor.
Influensa bekämpas med influensavaccin, god handhygien och rätt hostteknik.
Symtomen på influensa varar vanligtvis i 1–2 veckor. Febern och de värsta symtomen brukar avta inom 3–5 dagar, men hosta och trötthet kan fortsätta längre, upp till flera veckor. Hos en i övrigt frisk vuxen går influensan över av sig själv inom 1–2 veckor. Risken för komplikationer är störst hos riskgrupper. De vanligaste komplikationerna är lunginflammation, bihåleinflammation och mellanöreinflammation.
Under återhämtningen är det bra att undvika tung fysisk aktivitet och bastubad tills man har varit helt symtomfri i flera dagar. Drick tillräckligt med vätska. Vila och låt kroppen återhämta sig i lugn och ro. Vid behov kan febernedsättande och smärtstillande läkemedel användas för att lindra symtomen. Man kan återgå till arbete eller skola när febern är borta och allmäntillståndet är gott.
Riskgrupperna för influensa är personer över 65 år, små barn, gravida, personer som har en grundsjukdom, bl.a. hjärt- och kärlsjukdomar, diabetes, lungsjukdomar, lever- och njursjukdomar, hör till riskgruppen oavsett ålder och personer som har försvagad motståndskraft på grund av sjukdom eller behandling.
Vanligtvis härjar influensaepidemin i Finland som mest i januari-februari, men influensa kan också förekomma i oktober-april. Influensasäsongen är olika på olika platser runt om i världen. Det är möjligt att drabbas av influensa på den södra halvklotet också under sommarmånaderna i Finland.
Dessutom kan en resenär utsättas för influensaviruset redan före den faktiska destinationen, till exempel på flygplatsen där det är många människor. God handhygien är alltid viktig för att förebygga både influensa och andra infektioner.