Telia Finland började med verksamhetsspecifika arbetsplatsutredningar för att stödja utvecklingen av sin verksamhet
Läs mer
De utmaningar som orsakas av brist på fysisk aktivitet kan redan ses. Endast cirka 50 % av alla i i arbetsför ålder utövar den mängd uthållighetsträning som rekommenderas för hälsomotion och endast cirka 10 % tränar sin muskelkondition på rekommendationernas miniminivå. Kostnaderna orsakade av brist på fysisk aktivitet är i Finland 3,2 miljarder euro. En stor del av dessa tas från arbetsgivarens plånbok, till exempel i form av hälso- och sjukvård, invalidpensioner och sjukfrånvaro.
Var och en är i sista hand ansvariga för sitt eget välbefinnande och sin ork, men arbetsgivarna spelar en stor roll för att stödja både fysiskt och psykiskt välbefinnande. Arbetsgivarna möjliggör redan idag olika saker i form av företagshälsovård och andra välfärdstjänster, men hur kan arbetsgivaren få medarbetaren att röra på sig och hålla sig i god form? Är det ändå inte allas ensak?
Mehiläinens ansvarige fysioterapeut och företagsfysioterapeut Maria Paananen tog upp en tanke för diskussion; om en anställd dagligen bidrar till företagets resultat, är arbetsgivaren inte då också ansvarig för att stödja arbetstagarens välbefinnande så att företaget kan fortsätta att göra resultat? Trots detta är satsningarna på välbefinnande i de flesta företag fortfarande mycket utkontrakterade. Om det skulle vara så lätt att röra på sig och hålla sig i god fysisk kondition att alla skulle röra på sig med hjälp av en motionssedel, skulle vi inte stå inför detta samhällsproblem.
Att stödja de anställdas fysiska aktiviteter med en motionssedel är definitivt viktigt, men det framgick av diskussionen att det ofta bara gynnar dem som redan motionerar. De som inte rör på sig kommer av en eller annan orsak inte igång. Då skulle det vara viktigt att i företaget samarbeta med till exempel företagshälsovården, och hitta stödformer och sätt att få alla att röra på sig. Det kan till exempel handla om att först besöka en företagshälsopsykolog. Om de psykiska resurserna är knappa måste dessa stödjas först innan det är möjligt att fokusera på motion. Det är svårt eller nästan omöjligt för en psykiskt utmattad anställd att åstadkomma en förändring på egen hand, även om hen skulle överösas med all tillgänglig information om hälsofördelarna med motion.
Mehiläinen har använt Firstbeats hjärtfrekvensmätning, till exempel i arbetsplatsutredningar, när arbetet och arbetsbelastningen har utretts i olika företag. I värsta fall kan resultaten tyda på att de anställda inte klarar den arbetsbelastning som arbetsdagen förorsakar, vilket leder till att man inte har resurser på fritiden för att göra saker som är meningsfulla för en själv. Baserat på resultaten av hjärtfrekvensmätningen är det möjligt att identifiera belastningsaspekter för både individen och arbetsgemenskapen och att komma till rätta med de belastande faktorerna i arbetet.
Anna Gustafsson, Mehiläinens chef för rörelseorganstjänster, påpekar att man med hjälp av hjärtfrekvensvariabilitet kan bedöma företagets fysiska belastningsfaktorer på ett helt nytt och tillförlitligt sätt, vid sidan av de anställdas egna erfarenheter. Med informationen från arbetsplatsutredningen kan företaget allokera resurser och välfärdsåtgärder till rätt platser och därmed verkligen påverka de anställdas arbetsförmåga.
Ett exempel kan vara ett skräddarsytt stöd från en företagspsykolog och företagsfysioterapeut för de personer som upplever att dålig fysisk kondition predisponerar för sjukdomar i rörelseorganen och därmed orsakar sjukfrånvaro. Genom att i samarbete med företagshälsovården erbjuda riktade och evidensbaserade åtgärder kan man enligt undersökningar få 1,5–5,5 gånger tillbaka för varje satsad euro.
Texten är skriven på grundval av ett kundtillfälle av Firstbeat och Mehiläinen.
Källor: Vasankari et al (2023), Undervisnings- och kulturministeriet (2022), UKK institutet (2022), Muños-Poblete et al. (2019), Rodrigues et al. (2014), UKK institutet 2022, ETK 2022, STKK 2016.
