Arbetslivets omvälvningar och digitalisering

Arbetets omvälvningar och digitalisering är centrala fenomen i det finländska arbetslivet och deras effekter är betydande. Arbetslivet genomgår den största förändringen på decennier; arbetet blir självständigare, närledarskapet blir mer individuellt och pandemin har accelererat digitaliseringen. Arbete som uteslutande utförs på distans kan, om det fortsätter länge, även utmatta en expert, och digitaliseringen har påskyndat det kontinuerliga lärandet i arbetet.

Den nuvarande omvälvningen i arbetslivet utmanar oss på ett nytt sätt

Arbetslivets omvälvning är inte ett nytt fenomen, men den nuvarande omvälvningen utmanar människor på ett unikt sätt. År 1920 fick till exempel 70 procent av befolkningen i Finland sin utkomst från jordbruket, medan motsvarande siffra på 2020-talet var 3,4 procent. Förutom påfrestningarna från arbetslivet utsätts människans sinne för press från många olika håll. Saker som belastar sinnet är bland annat klimatförändringen, automatiseringen och den digitala utvecklingen, den osäkra världssituationen och globala pandemier.

I och med digitaliseringen har många av oss stött på ordet teknostress på arbetsplatsen. Teknostress uppstår genom interaktion mellan människan och IT-system och kan leda till ökad förekomst av stressrelaterade biomarkörer i kroppen, såsom förhöjda kortisolnivåer. Teknostress är kopplat till sämre psykisk hälsa och utbrändhet.

På arbetsplatserna är det därför viktigt att beakta och komma ihåg grunderna för förändringsledning även när det gäller teknik och att förstå människors förmåga att ta emot och hantera förändring. På arbetsplatsen och i dess team är det bra att komma överens om gemensamma arbetssätt och olika system som används för att bättre kunna hantera informationsflödet. I dagens läge är det också lämpligt att diskutera arbetstider och vilken tid på dygnet man överhuvudtaget använder vilka arbetskanaler.

Arbetslivets omvälvningar utmanar ledare och chefer

Omvälvningarna i arbetslivet kräver nya förmågor och färdigheter från ledare och chefer, såsom kognitiva förmågor, interaktionsfärdigheter, affärsfärdigheter och strategiska färdigheter. När det gäller ork i arbetet betonas särskilt i chefsarbetet förmågan att leda sig själv, eftersom allt fler chefer upplever att de själva lider av utmattningssymtom. Förutom förmågan att leda sig själv behöver cheferna även stöd från sin chef och arbetsgivaren. Chefsarbetet, ledarskapet och företagskulturen bör utvecklas i en föränderlig värld och möjliggöra ett sådant arbete och sådana uppgifter som det är möjligt att utföra.

Om arbetslivet utmanar ledningen och cheferna, utmanar det också individerna. Förändringsförmåga, vilket innebär flexibilitet, inlärningsförmåga, resiliens, initiativförmåga och innovation, är något som krävs allt mer av oss alla. Även förmågan att tolerera osäkerhet och ovetskap betonas.

Företagshälsovårdens experter kan stödja företag som befinner sig mitt i omvälvningar i arbetet genom att erbjuda en kontinuerlig, nära dialog med företaget och identifiera individens symtom så tidigt som möjligt. Företagshälsovårdens uppgift är att behandla grundorsakerna till symtomen, oavsett om de finns hos individen, i gemenskapen eller i organisationen. Det är viktigt att komma ihåg att omvälvningar i arbetet också erbjuder möjligheter och att företagshälsovården kan vara en viktig partner för företag och anställda som befinner sig mitt i en förändring.

Artikeln är skriven utifrån Työn murros ja digitalisaatio-avsnittet i Mehiläinens Työterveysyhteistyö – välttämätön paha vai mahdollisuus-webbinarieserie (Arbetslivets omvälvningar och digitalisering, Företagshälsovårdssamarbete – ett nödvändigt ont eller en möjlighet).