Det är bevisat att näring påverkar arbetsförmågan
Näring är en central del av att upprätthålla arbetsförmågan och förlänga arbetskarriärerna
Det är bevisat att näring och kost påverkar flera delområden av arbetsförmågan. Dessa är till exempel fysisk och psykisk arbets- och prestationsförmåga, kognitiva egenskaper som problemlösningsförmåga och koncentration, vakenhet och engagemang i arbetet (Eat at Work, rekommendation om måltider under arbetet). Näring spelar en central roll även när det gäller förebyggande och behandling av många sjukdomar som försämrar arbetsförmågan.
Vissa arbetsbeskrivningar ställer också särskilda krav på näring. Vid fysiskt krävande arbete är näring och vätskebalans nyckeln till att upprätthålla fysisk prestationsförmåga och att återhämta sig. Bristfällig näring ökar risken för skador, besvär i stöd- och rörelseorganen samt överbelastningstillstånd. Nattarbete ökar i sin tur risken för utmaningar med viktkontroll och livsstilssjukdomar, som kan minskas med olika livsstilar, till exempel näring. Dessutom försvårar vissa arbetsbeskrivningar, såsom transportbranschen eller fältarbete, måltider under arbetsskiftet (Rekommendation för måltider under arbetstid).
Företagshälsovårdens näringsterapitjänster fokuserar starkt på förebyggande stödåtgärder, men det finns även medicinska tilläggstjänster. Dessa medicinska tjänster garanterar snabb tillgång till vård och möjliggör näringsterapi för sjukdomar som försämrar arbetsförmågan i enlighet med nationella vårdrekommendationer.
Näring och arbetsförmåga i korthet
- Bra näring förbättrar bland annat den fysiska och psykiska arbetsförmågan, koncentrationsförmågan och vakenheten.
- Det är bevisat att näring även påverkar återhämtningen, stöd- och rörelseorganens hälsa och de psykiska resurserna.
- Genom att satsa på näring kan man förebygga och behandla flera sjukdomar som försämrar arbetsförmågan, såsom hjärt- och kärlsjukdomar, flera typer av cancer, typ 2-diabetes, sömnapné och metaboliska syndrom.
- Företagshälsovårdens näringsterapitjänster fokuserar på att upprätthålla arbetsförmågan och förebygga sjukdomar som försämrar arbetsförmågan. Tilläggs- och försäkringstjänsterna möjliggör även näringsterapi för sjukdomar som försämrar arbetsförmågan i enlighet med nationella vårdrekommendationer.
Övervikt och fetma försämrar arbetsförmågan och ökar kostnaderna
Övervikt och fetma har konstaterats ha ett samband med sämre fysisk och psykisk arbetsförmåga samt högre sjukfrånvaro (FinTerveys 2017-undersökning, THL). Fetma är en riskfaktor både för uppkomsten av symtom i stöd- och rörelseorganen och för att symtomen förlängs (God medicinsk praxis rekommendationer: Ländryggssmärta, Knä- och höftartros, Nacksmärta, Fetma (vuxna, barn och unga)).
Mängden sjukfrånvaro och dess längd verkar öka i takt med att BMI stiger. Forskning visar att fetma särskilt ökar risken för lång sjukfrånvaro och har samband med invalidpensioner på grund av sjukdomar i stöd- och rörelseorganen. Anställda med ett kroppsmasseindex (BMI) på ≥ 30 m² löper mer än tre gånger så stor risk att gå i förtida invalidpension (Vesinkansa m.fl. 2025, FinWeight 2025).
Fetma och dess associerade sjukdomar har också ett samband med de direkta totalkostnaderna för hälso- och sjukvården. Med beaktande av ålders- och könsskillnader var de direkta kostnaderna för hälso- och sjukvården för feta personer 36 procent högre än i gruppen överviktiga och normalviktiga (Vesikansa m.fl. 2020).
Näringens roll i förebyggandet, det tidiga ingripandet och behandlingen av övervikt och fetma är central. Multiprofessionalism förbättrar vårdens resultat. I undersökningar har handledning av en näringsterapeut kombinerats med en dubbelt så stor sannolikhet att uppnå en kliniskt signifikant viktminskning och en större viktminskning (Bradley m.fl. 2013, Williams m.fl. 2019, Sun m.fl. 2017).
Stödåtgärder som riktas mot arbetsmiljön är kostnadseffektiva
Stödåtgärder som gäller näring, arbete och arbetsförmåga fokuserar allt mer på förebyggande stödåtgärder som påverkar arbetsgemenskapen och -miljön, såsom förbättrade måltidsmöjligheter under arbetsskiften, bättre matmiljö och näringsmässigt bättre kvalitet på mat och dryck som erbjuds på arbetsplatsen.
Riktade handlednings- och hälsoundersökningsformer i gruppform utvecklas aktivt. Betydelsen av handledning i gruppform betonas när man söker kostnadseffektiva lösningar. Dessa kan genomföras antingen enbart av en näringsterapeut eller multiprofessionellt, till exempel som samarbete mellan en företagsfysioterapeut och en näringsterapeut. Vid genomförandet beaktas arbetsbeskrivningen, kraven på arbets- och funktionsförmåga, de praktiska möjligheterna att påverka (måltider och pauser) samt deltagarnas och företagets önskemål och mål.
Det är bevisat att näringsterapeutens arbete har effekt
Näringsterapeuterna inom företagshälsovården fungerar som en nära del av ett multiprofessionellt team både på arbetsgemenskaps- och arbetstagarnivå.
Den upplevda nyttan och effekten av näringsterapibesöken följs upp med Mehiläinens PEI-enkät. PEI-enkäten mäter i första hand den anställdas känsla av att klara sig, och den har visat sig vara en tillförlitlig och fungerande mätare även inom den finländska hälso- och sjukvården. Enkäten skickas efter näringsterapeutens företagshälsoundersökning, handledning eller näringsbehandlingsbesök till slumpmässigt utvalda personer. Åren 2025-2026 upplevde 52,11 procent av respondenterna (n=71) att de klarade sig bättre och 40,85 procent mycket bättre med sina symtom, besvär eller sjukdomar efter mottagningsbesöket jämfört med situationen före mottagningen. Totalt upplevde alltså cirka 93 procent av respondenterna att de klarar sig bättre eller mycket bättre i sin situation efter ett näringsterapibesök jämfört med situationen före besöket.
Om du önskar ett närmare samarbete i utvecklingen av näringsmässiga stödprocesser, kontakta din kundansvarige med låg tröskel.
Expert och granskningsdatum: Ledande näringsterapeut, Tiiamari Tuominen, 15.4.2026
5 tips för arbetsgivaren
Arbetsgivaren ska se till att personalens pausutrymmen och möjligheterna att kylförvara och värma mat är tillräckliga i förhållande till personalens storlek. Dessutom är det viktigt att personalen har möjlighet att ta regelbundna pauser i arbetet när det gäller matpauser.
Regelbundna måltider ska vara möjliga under alla arbetsskift och arbetsförhållanden. Om arbetet är rörligt eller utförs på fältet lönar det sig att be om stöd från företagshälsovården för handledning i anordnandet av måltider under arbetsskiftet.
Arbetsgivaren kan ekonomiskt stödja de anställdas måltider i personalrestaurangen, eftersom undersökningar visar att måltider i personalrestaurangen i regel förenas med måltider som främjar hälsan.
Om arbetsplatsen har en personalrestaurang som ägs av arbetsgivaren kan man begära en kartläggning av matens näringsmässiga kvalitet och matmiljön från företagshälsovården. I mötesserveringen lönar det sig att föredra hälsofrämjande mellanmål som upprätthåller vakenheten, såsom fyllda bröd, frukt eller smoothies.
Arbetsgivarens roll är central i byggandet av en arbetsmiljö som främjar hälsan och i upprätthållandet och utvecklingen av samarbetet mellan olika aktörer i arbetsgemenskapen (företagsledning, anställda, företagshälsovården, leverantörer av mattjänster m.m.).
En positiv inställning till välbefinnande bygger en atmosfär där val som främjar hälsan får stöd och godkännande.
Företagshälsovård kan på olika sätt stödja arbetsgivaren, arbetsgemenskapen och de anställda i att främja måltider under arbetsskiftet, förebygga hälsoutmaningar som försämrar arbetsförmågan och stödja arbetsförmågan även när det gäller näring.
Näringsterapeuterna inom företagshälsovården fungerar som en nära del av ett multiprofessionellt team både på arbetsgemenskaps- och arbetstagarnivå. Om du önskar ett närmare samarbete i utvecklingen av näringsmässiga stödprocesser, kontakta din kundansvarige med låg tröskel.