HomeHome
Tidsbokning
SV

Tidsbokning

Sök

Meny

Stress

Olika stressituationer hör samman med livet och nästan vilken positiv eller negativ förändring i vardagen kan orsaka stress. Vanligtvis använder vi oss av relativt förankrade anpassnings- och hanteringsmetoder när vi möter stress och återfår snabbt balans i livet.

Positiv eller negativ stress?

All stress är inte skadlig och vi tål vanligtvis kortvarig stress bättre än långvarig. Stress kan få en person att göra sitt bästa och en stressig situation driver oss även framåt, till exempel när det gäller att göra nödvändiga ändringar i vår livsstil.

I en stressituation utsöndrar kroppen kortisol, det vill säga stresshormon, vars ursprungliga syfte är att skydda oss genom att ge oss energi att klara av en stressande situation.

Ibland kan en person dock möta så många krav, förändringar eller andra stressfaktorer att de egna tillgängliga resurserna utnyttjas maximalt eller inte räcker till. De vanligaste orsakerna till stress hör samman med människorelationer, den egna eller anhörigas hälsa samt arbete. Var och en har en egen individuell maximal stressmängd som vi klarar av att hantera.

Det finns många olika symtom på stress

Skadlig, fortgående stress orsakar många symtom och kan medföra hälsorisker om den blir långvarig.
Vanliga symtom är bland annat stressmage, det vill säga irritabel tarm, huvudvärk olika utslag. Symtom på stressmage är smärta och en obehaglig känsla i bukområdet, svullen mage, diarré och förstoppning. Detta är ofarligt, men ger försämrad livskvalitet. Upp till en halv miljon finländare lider av stressmage.

På huden kan stress synas som ökad talgproduktion och akne, klåda och fjällande hud samt som tillfälliga röda fläckar. Stressutslag förekommer vanligtvis på halsen och dekolletaget i en spännande situation till följd av utsöndring av stresshormon och adrenalin.

Även hjärtklappning eller rytmstörningar, svettning, ökat behov av att urinera, ryggbesvär och upprepade förkylningar kan vara tecken på för mycket stress.

De vanligaste psykiska symtomen som hör samman med stress är spänningar, irritation, sömnproblem, aggressioner, orolighet, ångest, depression, minnesstörningar och svårigheter att fatta beslut. Stress syns även enkelt som problem inom familjen eller i ett parförhållande eller å andra sidan som total isolering från sociala relationer.

När ska jag gå till läkare på grund av stress?

Allvarlig stress kan leda till total handlingsförlamning, det vill säga burn out, depression, missbruk av rusmedel eller till och med till självmordstankar. Då ska man uppsöka läkare omedelbart.

Två veckors tumregel

Psykoterapeut Minna Tuominen från Mehiläinen betonar att även om en viss mängd stress hör livet till ska man inte tveka alltför länge med att söka hjälp. Hon anser att två veckor utgör en tidsgräns efter vilken man ska söka vård.

– Om stressymtomen, till exempel sömnlöshet och magbesvär, varar i två veckor, tankarna snurrar i samma ångestfyllda bana, vännerna får stå ut med upprepade samtal om problemen och ältandet inte verkar få ett slut är det hög tid att kontakta läkare. Vad gäller magsymtomen kan läkaren utesluta celiaki och laktosintolerans som också kan orsaka typiska symtom för stressmage, säger Tuominen.

Det är också viktigt att få dela med sig av de problem som tynger tankarna med en sakkunnig samt att fundera över om man kräver för mycket av sig själv. Den etiska grundsynen på att klara sig själv är fast förankrad i vår tid, säger psykoterapeuten Minna Tuominen harmset.

– En framgångsrik människa borde visst klara sig och alltid orka ensam. Man visar dock stor medkänsla med sig själv när man kan erkänna att man behöver andra människor. Även lyckoundersökningarna talar för att människor som agerar tillsammans är nöjdare och även fysiskt friskare, säger Tuominen.

Läs mer: Trötthet eller utbrändhet? (på finska)

Tips för att minska stress

Det viktigaste vid egenvård av stress är att organisera sin egen tidsanvändning. Trevliga saker ger positiv stress som hjälper dig att orka – men du måste se till att du har tid för dem. Psykoterapeut Minna Tuominen uppmanar oss att dela in dygnet i tre delar: arbete eller studier, avkoppling och sömn.

– Det är enklare sagt än gjort, men det skulle vara bra att i åtta timmar arbeta eller göra något annat nyttigt och förnuftigt, i åtta timmar göra något man tycker om och de resterande åtta timmarna borde utgöra vila, det vill säga sömn. Man borde även varje vecka frigöra sig från arbetet för minst ett och ett halvt dygn, rekommenderar Tuominen.

Utför ett stresstest

För att fastställa den egna stressnivån kan man räkna stresspoäng. Det finns ett flertal tester på nätet. Psykoterapeuten Minna Tuominen betonar ännu kostens betydelse vid behandlingen av stress. Stimulantia och andra njutningsmedel rekommenderar hon att man endast använder måttligt.

– Kroppen kan ha det tufft redan på grund av att personen dricker för mycket kaffe eller alkohol. Därför rekommenderar jag måtta med allt, också motion. Motion är i en nyckelposition vad gäller stresshantering och avkoppling, men frisk luft och en rask promenad gör redan i sig gott, alla behöver inte träna inför ett maratonlopp.

Mehiläinen tillhandahåller även en livsstilsanalys som mäter belastning och återhämtning, där man med hjälp av pulsintervallet utreder återhämtningen från belastning och stress.

Hur slipper jag stress – Lyssna!

Företagspsykologen Maria Kenola berättar om stress alltid är ett negativt fenomen och om man borde försöka minska stressen eller tygla den till sin fördel.

Du kan även läsa intervjun som en artikel en intervju med en företagspsykolog om hur stressen kan hanteras

Om du hos dig själv känner igen symtom på långvarig stress ska du inte tveka att boka tid till en allmänläkares mottagning, varifrån du vid behov får en remiss till en psykoterapeut eller psykolog. Inom företagshälsovården hänvisas du vid det första besöket hos företagsläkaren vid behov vidare.