Känslig tarm (IBS)

Känslig tarm (IBS), eller irritabel tjocktarm som syndromet också kallats, är ett funktionellt magbesvär. Det betyder att tarmen har symtom, men den är i sig frisk och normal.

Vid endoskopi kan man alltså inte se till exempel en inflammation eller någonting annat avvikande. Till syndromet hör både magsmärtor och störningar i tarmens funktion. Känslig tarm kan ha liknande symtom som till exempel inflammatoriska tarmsjukdomar eller celiaki. Om du har kontinuerliga mag- eller tarmbesvär, är det bra att gå till läkaren för att ta reda på vad som orsakar symtomen. Det är viktigt att utesluta möjligheten till sjukdom.

Vad orsakar känslig tarm?

Det finns många orsaker till känslig tarm, och de varierar också individuellt. Andra människor har en känsligare mage än andra. Tarmen kan bli irriterad av följande orsaker:

  • stress
  • vissa livsmedel
  • en oregelbunden måltidsrytm
  • om man äter i hast och
  • alltför stora portioner.

Magsjuka och bakterier ligger bakom magbesvären

Även magsjukdomar, till exempel norovirus, och bakterier som alltid är en risk på resor, såsom campylobacter, salmonella och protozoa, kan göra att tarmen blir irriterad. Hos en del människor lugnar tarmfunktionen ner sig en tid efter att virus- eller bakterieinfektionen är förbi, medan känslig tarm blir ett bestående besvär hos andra.

Symtom på känslig tarm

Symtom på känslig tarm är magsmärta, diarré och förstoppning. Ibland kan patienten ha förstoppning, ibland diarré, och hos en del upprepas samma symtom medan andra har varierande symtom. Magsmärta lättar ofta efter att man tömt tarmen. Hos många sväller magen mot kvällen. Ett symtom kan vara att man får ett plötsligt behov att tömma tarmen, att man känner att tarmen inte töms ordentligt, och att det finns slem i avföringen. Bland symtomen kan också finnas urineringsbesvär, huvudvärk, halsbränna och bröstsmärtor som inte har sitt ursprung i hjärtat. Symtomen kan försvinna för en tid och sedan komma igen.

Om diarrén eller förstoppningen är svår, det finns blod i avföringen, vikten sjunker, du har feber eller om du måste tömma tarmen också på natten, kan det vara fråga om någonting allvarligare än känslig tarm. Då lönar det sig att gå till en läkare.

Undersökning av känslig tarm

Läkaren intervjuar patienten, och utifrån intervjun ordinerar läkaren ofta laboratorieprov, till exempel blodprov och avföringsprover. Med hjälp av dem kan det redan vara möjligt att se om det är fråga om någonting allvarligare än känslig tarm. Blodproven ger till exempel tecken på eventuell celiaki eller på inflammatoriska tarmsjukdomar, och blodprovet kan också bekräfta en misstanke om laktosintolerans. Efter behov låter läkaren också göra en endoskopisk undersökning av tjocktarmen och magen.

Om inga organiska sjukdomar hittas, återstår syndromet känslig tarm. Sjukdomen är inte farlig, men mycket besvärlig och smärtsam.

Behandlingen av känslig tarm

Det viktigaste vid behandlingen av känslig tarm är en regelbunden livsföring och måltidsrytm. Efter stress och brådska ofta ökar symtomen, ska du försöka undvika dem. Det är viktigt att motionera och att äta tillräckligt med fibrer särskilt för dem som lider av förstoppning. Det kan kännas som om symtomen förknippas med vissa livsmedel, men verklig födoämnesöverkänslighet förekommer ända väldigt sällan. FODMAP-kostbehandling kan lindra särskilt magens uppblåshet och gasbesvären, och därigenom magsmärtorna. I den här kosten undviker man kolhydrater som inte absorberas i tunntarmen och som fermenteras i tjocktarmen.

Om de grundläggande undersökningarna har gjorts och läkaren har konstaterat att du har känslig tarm, är det också möjligt att använda diarré- och förstoppningsläkemedel i enlighet med läkarens eller apotekets anvisningar. En fiberprodukt kan balansera tarmfunktionen, och den kan du använda livet ut, om du vill. Mot svåra magsmärtor finns det också receptläkemedel.

Känslig tarm är ett vanligt besvär

Enligt undersökningar lider 5–25 procent av alla som bor i västvärlden känslig tarm i något skede av livet, eller tidvis. Syndromet är två gånger vanligare hos kvinnor än hos män.

Experten i artikeln är specialistläkaren i gastroenterologi, med. dr Satu Väkeväinen. Läs om Satus specialiteter och boka tid

Läs mer:

joulukuu 2022viikko 48