När ska jag ta barnet till läkaren?

Hur länge kan jag följa upp febern hemma? När ska jag ta barnet till läkaren? Det här är frågor föräldrar ställer sig när ett barn insjuknar. Vi sammanställde svaren för de vanligaste sjukdomstillstånden hos barn.

Hos Mehiläinen får barnen hjälp av våra barnläkare, men även av våra allmänläkare, öron-, näs- och halsspecialister. Om du behöver råd eller en läkartid till ditt barn, ring numret 010 414 0414 (0,0835 €/samtal + 0,1669 €/min) eller boka tid direkt på nätet. Du kan kontakta oss på telefon varje dag kl. 24/7. Du får även hjälp på Digikliniken i appen MinMehiläinen och webbtjänsten varje dag, dygnet runt!

Läs mer och ladda ner mobilappen MinMehiläinen

Ta del av Digiklinikens tjänster

Vilka är de vanligaste orsakerna till att boka tid med ett barn till en läkarmottagning?

De vanligaste orsakerna till att boka tid till en läkarmottagning är att barnet har feber, öronvärk, kolik, magbesvär och hudsymtom. Även misstankar om allergi, koppor, mollusker, hudbesvär och vid olika slags olycksfall såsom hjärnskakning, blåmärken, sår och sträckningar är vanliga besvär.

Läs mer:Till läkare med ett barn

Behöver jag vara orolig om feber är det enda symtomet?

Feber i sig är inte farligt, men alltid ett symtom på något. Det lönar sig att följa upp feber hos barn och se till att barnet dricker tillräckligt med vatten (inte saft eller läsk). Om barnet utöver feber har andra symtom, till exempel på huden eller har kramper ska man uppsöka läkare. Man bör dock komma ihåg att feber hos barn kan stiga mycket snabbt och bli hög och ändå ännu vara helt normal. Feber kan ”behandlas” hemma en tid. Bra behandlingsmetoder är vila, uppföljning, lätta kläder och ventilation i rummet. Man bör dock följa upp situationen och agera enligt den.

Läs mer: Feber hos barn

Barnet har influensa. Vilka symtom kräver hjälp av läkare?

Om barnet har hög feber i flera dagar finns det skäl att uppsöka läkare för att kontrollera läget. Man bör även uppsöka läkare om influensasymtomen överförs till lungorna (hackhosta/kikhosta), öronen eller om slembildning ökar och blir tjockare. Även i de fall influensasymtomen bara fortsätter och det inte syns tecken på att influensan håller på att gå över ska man uppsöka läkare. Uppsök även läkare om barnet har svårt att suga eller det är svårt/besvärligt för barnet att äta.

Vilka symtom kan jag följa upp hemma utan att genast vara tvungen att uppsöka läkare? Hur länge?

Man kan och ska följa upp alla förändringar, men om du lägger märke till några akuta symtom hos ditt barn, till exempel andningssvårigheter eller förändringar i medvetandenivån ska du kontakta läkare omedelbart. Vissa symtom kan förklaras med att barnet växer, men om utvecklingen börjar gå bakåt finns det skäl att kontakta läkare så snabbt som möjligt. Så länge barnet orkar intressera sig för omgivningen är det nödvändigtvis inte frågan om något allvarligt.

Hur vet jag om min baby är sjuk och eventuellt behöver läkarhjälp?

• Babyn gråter mera
• Babyn känns varm
• Babyn är orolig
• Huden blir rödflammig
• Babyn är slapp, oengagerad eller är känslig för beröring
• Babyn har svårt att andas
• Babyn har ingen aptit
• Babyn är inte längre intresserad av omgivningen.
• Babyns så kallade smärtgråt är kraftigare och babyn lugnar inte ner sig och tar kontakt på samma sätt som vanligt.

När ska jag känna oro över huvudvärk hos mitt barn? Vad kan huvudvärken bero på?

Om barnet klagar över/berättar om huvudvärk är det alltid bra att göra en noggrannare kartläggning av situationen. Har ditt barn kanske fallit eller slagit huvudet? Värken kan orsakas av till exempel ett olycksfall, ögonen eller öronen. Vid olycksfall är det alltid bra att kontakta läkare. Tveka inte att kontakta läkare om det i samband med huvudvärken förekommer illamående, synrubbningar eller förvirring.

Läs mer: Huvudvärk hos barn och ungdomar

Vad kan diarré eller kräkningar bero på?

Diarré eller kräkningar kan orsakas av virussmitta, livsmedelsallergi, koständringar eller till exempel medicinering. Bland annat antibiotika kan orsaka lös mage.

Läs mer: Magsjuka hos barn

Barnet har ingen aptit och är trött. När ska jag känna oro?

Att observera barnet är A&O. Ibland kan aptitlöshet vara ett tecken på en kommande sjukdom, men ibland har barnet kanske ätit/fått godis av en kompis, ätit det i smyg och har därför ingen aptit. Därför är det viktigt att följa upp situationen och se till att barnet dricker tillräckligt mycket vatten. Om situationen inte har förbättrats senast följande dag finns det skäl att kontrollera/fråga barnet om det förekommer smärta och säkerställa att urin och avföring är normal. Om barnet ändå visar tecken på smärta redan samma dag ska man kontakta läkare. Det är bra att från början lära barnet en regelbunden måltidsrytm för att undvika att barnet äter onödiga snacksmellanmål.

Hur känner jag igen symtom på urinvägsinfektion hos barn?

Hos blöjbarn är det svårt att avgöra om behovet att urinera har ökar men bland äldre barn är detta ett symtom. De vanligaste symtomen är dock feber, aptitlöshet och öm mage. Ibland kan urinering även orsaka sveda och då vill barnet inte gå på toaletten och kan börja gråta vid ett toalettbesök. Urinen luktar inte alltid eller har en onormal färg. Om urinen är mörk och har en starkare lukt än vanligt kan det vara frågan om att barnet är uttorkat, det vill säga har druckit för lite.

Läs mer: Urinvägsinfektion hos barn (på fiska)

Barnet har haft eksem i några dagar. Hurudana eksem borde undersökas närmare?

Det beror på var på kroppen eksemet finns, om det är utbrett och om det kliar. Om eksemet inte kliar kan man prova på att använda bassalvor, luftbad eller följa upp situationen några dagar och se hur den ”utvecklas”. Om eksemet kliar och/eller huden är sårig, det vill säga att huden utsöndrar vävnadsvätska eller blodvätska finns det skäl att så snabbt som möjligt uppsöka läkare. Uppsök även läkare om barnet genomgår en läkemedelskur och det uppstår eksem/rodnad på huden och/eller klåda.

Mitt barn är 1 år och det känns som om barnet hela tiden har en infektion. Vad kan detta bero på?

Orsakerna till en infektionscirkel kan vara:

• Nedsatt immunförsvar, till exempel på grund av antibiotikabehandlingar
• Överdriven renlighet eller överdriven hygien
• Livsmedels-, tvättmedels- eller djurallergi
• Trånga örongångar eller orsaker till följd av barnets anatomi

Läs mer: Infektioner hos barn (på finska)

Hur kan jag göra det lättare för mitt barn innan vi kommer till en läkare?

Ett barn med feber: Lätt klädsel, vätska i form av vatten (inte saft eller läsk), vid hög feber till exempel Paracetamol om barnet inte har någon läkemedelsallergi.

Ett barn med öronvärk: bedövningsdroppar (receptfritt på apoteket, dropparna får inte appliceras på en punkterad trumhinna), barnet i halvsittande ställning.

Koppor: beroende på barnets ålder, men på apoteket fås receptfritt bland annat antihistamin som hjälper mot klåda, olika salvor, bland annat kortison och liniment. Ta dock hänsyn till överkänslighet med läkemedel, barnets ålder och hudens kondition (huden får inte vara sårig).

Magbesvär/kolik: probiotika som fås receptfritt på apotek och magvänlig mat, till exempel gröt/välling, det vill säga livsmedel som är lättsmälta och har en neutral smak.

Hudsymtom: infettning, luftig och mjuk klädsel samt luftbad.

Hur kan jag förbättra barnets motståndskraft?

• Bra ja mångsidig kost
• Bra normal handhygien (inte överdriven användning av handdesinfektionsmedel, motiverat med resor och epidemitider)
• Utomhusvistelse och motion
• Inget överdrivet skydd mot smuts
• Probiotika
• Hudens välbefinnande, det vill säga inte bad alltför ofta. Kom också ihåg att fetta in huden.