HomeHome
Tidsbokning
SV

Tidsbokning

Sök

Meny

Sendrag, det vill säga muskelkramp

Sendrag, det vill säga muskelkramp, är ett smärtsamt besvär. Som tur är kan besväret förebyggas med många huskurer. Läs 10 frågor om sendrag och hur du förebygger sådana:

1. Vad beror sendrag på?

Sendrag betyder smärtsam, akut kramp i en muskel eller liten muskelgrupp. Den missvisande benämningen på besväret har sina rötter i 1600-talet, när sjukdomar benämndes enligt utseende. I en krampande muskel kan synas en spänd sträng som påminner om en sena.
Den egentliga orsaken till sendrag är okänd. Det kan vara frågan om försämrad blodcirkulation, problem i anslutning till nervsystemets funktion eller en rubbning av kroppens saltbalans. Krampen uppstår när muskelns normala åtdragningsrörelse inte upphör. En krampad muskel får inget syre och kan inte avlägsna slaggämnen, vilket sedan leder till smärta.

2. Vilka lider oftast av besväret?

Benägenheten för sendrag ökar märkbart bland personer över 50 år. Bland personer över 60 år lider 30–50 procent av sendrag. Bland yngre är gravida en vanlig grupp. Bland dem lider nästan alla av sendrag. Mottagligheten förklaras med svullnad och ändringar i ämnesomsättningen, till exempel brist på magnesium. I ett visst skede av graviditeten förtunnas blodet, vilket leder till att musklerna inte får samma mängd natrium, kalium och kalcium som tidigare som skydd mot sendrag.

3. I vilka kroppsdelar kan sendrag förekomma?

Oftast förekommer sendrag i benen. Det kan även förekomma i händerna och bålen, men det är mer sällsynt. Bland motionärer förekommer kramperna vanligtvis i vaderna och fotsulorna. Om man springer snabbt kan muskelkramperna även uppstå i de bakre lårmusklerna. Krampen varar från några sekunder till flera minuter.

4. Varför förekommer sendrag ofta på natten eller på morgonen när man vaknar?

När man sover är musklerna avslappnade. Därför kan även en liten retning, till exempel en snabb rörelse eller till och med beröringen av ett täcke få en muskel att krampa. Vi får även lättare kramper efter en natt med dålig sömn eller efter en långvarig muskelbelastning, det vill säga som trötta.

5. Hur inverkar temperaturen på sendrag?

Köld eller drag kan orsaka sendrag. Värme gör åter blodcirkulationen effektivare och kan därför hjälpa mot kramper. Man kan dock även få sendrag vid värmeböljor eller bastubad om man svettas mycket och inte dricker tillräckligt med vätska som innehåller salt.

6. Vad kan jag göra om jag får sendrag när jag simmar eller kör bil?

Det lönar sig att tänja och dricka tillräckligt innan man simmar eller kör bil. När krampen slår till är det viktigt att hålla huvudet kallt trots smärtan.

När man simmar är det viktigt att snabbt få mark under fötterna för att kunna tänja den krampade muskeln. Om krampen är till exempel i fotsulan tänjer du med tårna uppåt. Redan en mottänjning på en millimeter hjälper till att lösa upp spänningen. Det lönar sig även att lätt massera kramppunkten, eftersom detta får blodcirkulationen och ämnesomsättningen att snabbare normaliseras.

När man kör bil kan man vid kramp i höger fot ta hjälp av farthållaren. Om en sådan saknas lönar det sig att stanna.

7. Hjälper salt vid kraftig muskelkramp?

Den bästa första hjälpen är tänjning. Några upplever att krampen lättar om man suder på ett korn havssalt eller dricker en deciliter vatten där man har löst upp en tesked salt. Vanligt salt och havssalt innehåller natrium som är viktigt för kroppen. Pan-salt innehåller märkbart mindre halt natrium än vanligt salt, men å andra sidan innehåller det kalium och magnesium som är bra med tanke på musklernas funktion.
Kom ihåg att ett rikligt intag av salt kan höja ditt blodtryck. Intaget av natrium- och kaliumtabletter får endast påbörjas vid en med blodprov konstaterad brist på mineraler och enligt läkares ordination.

8. Vilken är den bästa eftervården?

Ibland känns den krampade muskeln öm i flera timmar eller till och med fram till nästa dag. den bästa eftervården är en antiinflammatorisk medicinsk kräm och lätt motion. Det lönar sig att undvika tung belastning, men det finns inget behov av att vila helt.

9. Hur kan jag förebygga sendrag?

Det lönar sig att sova tillräckligt varje natt. På kvällen kan man ta ett varmt fotbad och ta på sig yllesockor eller benvärmare till natten. På morgonen är det bra med lätt fotgymnastik, det vill säga att rotera vristerna eller ställa sig på tå.

Tänjning, en god vätskebalans och bra skor kan förebygga muskelkramper. Man kan även prova ta magnesiumtabletter. Om benen har en tendens att bli svullna lönar det sig att lyfta upp fötterna för 5–10 minuter. I svåra fall kan man använda kompressionsstrumpor.

Det lönar sig för den som lider av sendrag att sluta röka och undvika en riklig alkoholkonsumtion. Det kan även löna sig att dricka mindre kaffe oh te.

10. Hur behandlas besväret hos en läkare ?

Det lönar sig att uppsöka läkare om huskurerna inte hjälper. Läkaren undersöker huden, blodcirkulationen och musklerna i det krampande området och kontrollerar om patienten har åderbråck som ökar risken för sendrag. Med blodprov kontrolleras saltbalansen och man utesluter sjukdomar som diabetes och störningar i sköldkörtelfunktionen.

En del av reuma- och urindrivande läkemedel kan öka risken för sendrag. Läkaren kan söka efter ett ersättande preparat eller ändra doseringen. Om inget annat längre hjälper kan läkaren ordinera muskelavslappnande läkemedel eller läkemedel som förbättrar den perifera blodcirkulationen.
Som expert specialistläkare inom idrottsmedicin och fysiatri Hanna Junttila, Mehiläinen, Uleåborg.