Lunginflammation

Lunginflammation, det vill säga pneumoni, är en infektionssjukdom i lungvävnaderna och en allvarlig allmän infektion. Lunginflammation orsakas vanligtvis av samma virus och bakterier som även orsakar inflammationer i de övre luftvägarna. Lunginflammation orsakas i de flesta fall av pneumokockbakterier.

Lunginflammation föregås ofta av inflammation i de övre luftvägarna eller bronkit. Symtom på lunginflammation är vanligtvis hosta, feber och sämre allmänkondition, liksom även vid inflammation i de övre luftvägarna och bronkit, men vid lunginflammation är symtomen vanligtvis kraftigare och kan börja plötsligt.

Hur smittar lunginflammation?

Lunginflammation smittar ofta som droppsmitta eller via direktkontakt. När man hostar frigörs virus eller bakterier i luften och kommer sedan i luftvägarna eller sprids som sekret från luftvägarna på ytor och smittar därmed som direktkontakt.

God handhygien skyddar mot smitta. Det är viktigt att tvätta händerna omsorgsfullt med tvål och torka dem väl samt att vid behov använda handdesinfektionsmedel. Det är även viktigt att komma ihåg hosthygien. Man kan undvika att dropparna sprids i luften genom att hosta ”i armhålan” eller i en näsduk som slängs i papperskorgen. Det är viktigt att komma ihåg att också tvätta händerna omsorgsfullt efter att man har hostat.

Även vaccinationer hjälper till att förebygga lunginflammationssmitta. Influensa är en betydande riskfaktor vad gäller lunginflammation och därför är det bra för särskilt riskgrupperna att årligen ta influensavaccin. Man kan även överväga att ta pneumokockvaccin, som förebygger allvarliga pneumokocksjukdomar och lunginflammation.

Tobaksrökning gör att man lättare får lunginflammation. Därför kan man genom att sluta röka minska risken att insjukna i lunginflammation.

Inkubationstiden för lunginflammation

Lunginflammation orsakas av både bakterier och virus och därför är inkubationstiden beroende av orsaken. Man kan inte alltid fastställa orsaken. Hos vuxna orsakas lunginflammation i regel av bakterier eller en kombination av bakterier och virus. Den vanligaste orsaken är pneumokockbakterier och då kan sjukdomsförloppet var snabbt med kraftiga symtom och symtomen kan uppstå inom några timmar. Inkubationstiden för en mykoplasmainfektion är 1–4 veckor.

Inkubationstiden för influensa som orsakar lunginflammation varierar åter mellan 1–7 dygn. Utsöndringen av influensavirus kan börja redan 1–2 dygn före de egentliga symtomen.

Symtom på lunginflammation

Symtom på lunginflammation är vanligtvis:

• hosta och variga upphostningar
• feber (ofta över 38 °C)
• pipande andning
• smärta i bröstkorgen

Det finns skäl att misstänka lunginflammation om de ovan nämnda symtomen dessutom har uppstått snabbt, sjukdomen inverkar på den allmänna konditionen, symtomen på luftvägskatarr har förvärrats på nytt och patienten hör till en riskgrupp, det vill säga är äldre eller har andra bakomliggande sjukdomar.
Särskilt bland äldre kan förvirring, magbesvär eller allmänt försämrat hälsotillstånd även utgöra de enda symtomen på lunginflammation orsakad av bakterier. Bland äldre kan lunginflammationen också vara helt feberfri.

Följdsjukdomar

Om patienten inte börjar tillfriskna från lunginflammationen kan det vara frågan om en komplikation, till exempel lungabcess eller varig lungsäcksinflammation. Ibland kan en annan bakomliggande sjukdom leda till att det tar lång tid för patienten att tillfriskna från lunginflammationen.

Hur diagnosticeras lunginflammation?

Lunginflammation kan ofta diagnosticeras genom att lyssna på lungorna, men vanligtvis säkerställs diagnosen med hjälp av lungröntgen. Olika orsaker till lunginflammation kan inte säkerställas på ett tillförlitligt sätt utgående från symtom, laboratorieundersökningar eller ens en lungröntgenbild. En hög halt av C-reaktivt protein (CRP) i blodet och vanliga förändringar i blodbilden är tecken på en bakteriesjukdom, men är inte helt tillförlitliga faktorer. Därför behandlas lunginflammation alltid med antibiotika.

När ska jag gå till läkaren?

Om du misstänker att du har insjuknat i lunginflammation finns det skäl att uppsöka läkare. Läkare ställer en diagnos utgående från sjukdomsbilden, infektionsvärdena och lungröntgenbilden.

Behandling av lunginflammation

Lunginflammation behandlas alltid med antibiotika. Antibiotikan börjar vanligtvis verka inom 2–3 dygn. Om patienten inte svarar på behandlingen, effektiveras behandlingen och med hjälp av tilläggsundersökningar utesluts komplikationer som lungabcess och lungsäcksinflammation.

Vid hemvård är antibiotikabehandlingen, från fall till fall, 5–10 dagar lång. Det finns skäl att uppsöka läkare på nytt om man känner sig sämre eller om sjukdomen inte trots antibiotikabehandling har blivit bättre inom tre dagar.

Det tar tid att återhämta sig efter en lunginflammation, upp till flera veckor. Om symtomen fortsätter krävs en röntgenkontroll med två veckors intervall. Bland över 50 år gamla rökande patienter uppföljs tillfrisknandet ännu efter åtta veckor med en klinisk undersökning och ny röntgenbild. Om tillfrisknandet inte sker som förväntat finns det skäl att uppsöka läkare för nya undersökningar och ny behandling.

När kan jag återgå till arbetet, skolan eller daghemmet?

Sjukledigheten fastställs från fall till fall och enligt sjukdomens svårighetsgrad. Ofta behövs en sjukledighet på 1–2 veckor och den förlängs vid behov.

För artikeln har docenten, specialistläkaren inom lungsjukdomar, Terttu Harjuaintervjuats.