Vad är det som håller oss vakna?

Under våren har företag kunnat dela med sig av sina bekymmer via chattpilotprojektet Bekymrad över min mentala hälsa i MinMehiläinen-appen.

- Syftet med tjänsten är att erbjuda stöd med låg tröskel och en möjlighet till samtal kring bekymmer över livshantering eller arbetshantering, säger företagshälsovårdare Marjaana Laine, en av de fem utbildade sinnesstämningscoacherna i Bekymrad över min mentala hälsa -chat.

Ett tjugotal riksomfattande och lokala företag har medverkat i pilotprojektet. Idén om Bekymrad över min mentala hälsa -chat uppkom ur kundföretagens behov. Oron för hur unga anställda orkar har ökat i företagen. Laine och hennes kolleger har lagt märke till detta på mottagningarna.

- Det är kanske lättare att lyfta fram belastningen idag, men statistiken visar också att sjukledigheter på grund av mentala orsaker återigen har ökat och det har blivit vanligare med pensioneringar.

Ta reda på orsakerna till att du inte mår bra 

Laines uppslag gjorde att man på Mehiläinen började diskutera vårdmodeller med låg tröskel, i synnerhet för unga anställda. Saken introducerades för ett riksomfattande utvecklingsteam, och strax befann man sig i pilotprojektfasen för Bekymrad över min mentala hälsa -chat. Tills vidare har antalet kontakter i chat-tjänsten varit rätt lågt, en erfarenheterna från pilotprojektet har varit goda.

- Människor har många bekymmer kring livshantering, sömnlöshet, arbete och till och med samhälleliga frågor på individnivå. Det finns ett tydligt behov av diskussion, och vi har kunnat föra även djupare samtal med kunderna.

Mehiläinens företagspsykolog Maaret von Wright påminner att människan är en helhet; jobbet påverkar fritiden och tvärtom.

- Alltid är det inte lätt att veta varför man mår dåligt. Det viktigaste är att börja ta reda på vad det rör sig om. En yrkesperson inom företagshälsovård hjälper till att gestalta den egna situationen, och tillsammans kan man fundera över metoder för att förbättra välbefinnandet, säger von Wright.

Det är också viktigt att hålla chefen uppdaterad om hur man orkar och vad som rör sig i huvudet.

- Endast så kan han eller hon hjälpa dig med ditt problem, som att finna en lämplig arbetsmängd och balans, med kompetensutveckling eller att justera arbetet.

Lämplig fortsättning enligt situation 

För alla människor känns det inte naturligt att berätta om bekymmer via en chatt. För andra är det snarast terapeutiskt att skriva i chatten.

- Medan man skriver får man ordning på tankarna, och problemet kan till och med lösas under chattdiskussionen. Eller så kan vi komma överens om en ny kontakt antingen via oss eller med en sinnesstämningscoach, företagsläkare, företagspsykolog eller vid behov med en jourhavande läkare, säger Laine.

Vid varje chattkontakt kartläggs klientens egen motivation och söker en lösning på situationen utifrån denna. Enligt Laine har alla stigar använts, förutom att man inte har varit tvungen att hänvisa någon till jouren.

Pilotförsöket med Bekymrad över min mentala hälsa -chat avslutades i slutet av maj. Beslut om fortsättningen fattas och kommuniceras under sommaren.

God kognitiv ergonomi minskar hjärnbelastningen 

Ständiga avbrott, saker som stjäl uppmärksamheten och ett informationsflöde via alla kanaler medför belastning och minskar produktiviteten. I synnerhet vid arbete i s.k. multifunktionskontor finns en risk för att olika uppmärksamhetstjuvar belastar arbetsminnet. Särskilt inom medie- och kommunikationsbranschen har det blivit svårare att lösgöra sig från arbetet, då telefonen och sociala medier följer med överallt. När minnet belastas finns det inget flyt i arbetet, väsentlig information tappas bort och antalet fel ökar.

God kognitiv ergonomi minskar den onödiga hjärnbelastningen och hjälper att hantera den psykosociala belastningen. För att förhindra belastningen är det viktigt att planera arbetsdagen och komma överens med teamet om gemensamma spelregler. Det är bra att boka in koncentrationstimmar utan störningar i kalendern åt sig själv. Det lönar sig att börja dagen med ett arbete som kräver den största koncentrationen, så att man hinner få det undan under de effektivaste timmarna under morgonen. Det är bäst att utföra arbeten som kräver koncentration i ett tyst utrymme och stänga av kommunikationsapparna för denna tid.

Man kan också komma överens med teamet om vilket kommunikationsmedel som används för respektive ärende och var gemensamma, delade dokument sparas. Man kan också komma överens om att man inte behöver läsa meddelanden ständigt, utan endast vid vissa tider.

Stressfritt iväg på semester

Före semestern:

• Välj vilka arbeten som du ska slutföra innan du tar semester. Diskutera saken vid behov även med din chef. Acceptera att det inte alltid är möjligt att få allting gjort.
• Skriv en lista över arbeten som blir på hälft. Besluta om ett par saker som du tar tag i direkt när du återvänt till arbetet. På detta sätt belastar ogjort arbete dig inte under semestern. Glöm listans innehåll under semestern.
• Landa i semestern på förhand. Boka inte in för mycket saker under de sista arbetsdagarna.
• Kom på förhand överens om ett statusuppdateringsmöte med ditt arbetspar, ditt team eller din chef efter semestern.

Under semestern:

• Släpp presterandet och tidsscheman. Ta tid för att vara sysslolös, för motion, vänner, nära och kära.
• Fasta vid behov från sociala medier och olika apparater.

Efter semestern:

• Om möjligt, gå tillbaka på jobb mitt i veckan. Då blir den första arbetsveckan lättare.
• Ge dig själv tid att bli van vid arbetsrytmen. Bli inte rädd om du blir trött under de första arbetsdagarna: kroppen och sinnet vänjer sig vid den nya rytmen.
• Kom ihåg den dagliga återhämtningen. Njut av sommaren och fritiden efter arbetsdagen, trots att du arbetar.
• Plocka isär arbetet till små uppgifter. Skriv en lista över arbetsuppgifterna. Bestäm dig för att göra dem effektivt, en åt gången. 

Texten är skriven av Tuuli Eerola och Emmi Ajanto på Otavamedia och tipsen gavs av Mehiläinens företagspsykolog Maaret von Wright och företagshälsovårdare Marjaana Laine.