Järnbrist och ferritin

Järnbrist drabbar i synnerhet kvinnor i fertil ålder, uthållighetsidrottare och vegetarianer. Det orsakas oftast av blödning, ökad järnkonsumtion eller ökat järnbehov eller problem med järnupptagningen. Järnbrist konstateras genom att undersöka kroppens järndepåer, det vill säga enklast genom att mäta ferritin (S-Ferrit) i blodet.

Symtom på järnbrist

De vanligaste symtomen på järnbrist är svaghet och trötthet, särskilt om anemi har utvecklats. Alla celler behöver järn och därför kan järnbrist ge många olika symtom. Symtom som liknar dem vid järnbrist kan förekomma utan någon sjukdom eller så kan symtomen bero på någon annan sjukdom, till exempel sköldkörtelproblem. Järnbrist konstateras alltid med ett blodprov innan behandling inleds.

Om järnbristen utvecklas till anemi, visar sig bristen ofta i form av blekhet. När syresättningen till vävnaderna minskar med anemin, visar sig detta även i den fysiska prestationsförmågan i form av till exempel andfåddhet och orkeslöshet. Även koncentrationssvårigheter kan förekomma.

Ferritin

Ferritin (S-Ferrit) som mäts i blodet ger en bild av kroppens järndepåer. Ett lågt ferritinvärde visar sig ofta tidigare än lågt hemoglobin vid järnbrist. Ferritin ingår inte i blodstatus till skillnad från hemoglobin, utan det undersöks separat.

Referensvärdena för ferritin varierar mellan laboratorierna. Om S-Ferrit hamnar under 20 mikrogram per liter (µg/l), talar man om järnbrist och risk för anemi. Vid olika inflammationer kan ferritinvärdet öka trots små järndepåer. Ett ferritinvärde inom referensvärdet utesluter med andra ord inte järnbrist. Ett lågt ferritinvärde är däremot alltid ett tecken på otillräckliga järndepåer.

Järnbrist hos vuxna

Kvinnor lider av järnbrist klart oftare än män. Man har uppskattat att cirka 20 procent av kvinnorna i fertil ålder lider av järnbrist på grund av menstruationsblödningarna. Under graviditeten producerar moderns kropp röda blodkroppar även för fostrets behov och blodbildningen kräver mer järn. Därför minskar moderns järndepåer något under graviditeten. Efter den sista menstruationen eller menopausen minskar risken för järnbrist.

Järnbrist hos män är sällsynt och orsaken till bristen bör alltid utredas.

Järnbrist hos barn

Barn och ungdomar som växer har ett stort järnbehov och därför utgör även de en riskgrupp för järnbrist. Om amningen fortsätter till över ett års ålder, ska särskild uppmärksamhet ägnas åt att barnets kost är mångsidig. Amning som varar till över ett års ålder och för ensidig kost kan leda till järnbristanemi. Järnbrist är vanligt hos barn under två år. Oftast är bristen dock tillfällig och värdena ökar när mängden modersmjölk minskar i kosten. Barnens referensvärden varierar med åldern.

Kostens effekter på järnupptagningen

Kroppen tar upp mest järn från rött kött och minst från grönsaker. C-vitamin främjar järnupptagningen, medan kalcium hämmar den. För vegetarianer är det särskilt viktigt att tillsammans med järnrika maträtter inta drycker som främjar järnupptagningen och undvika drycker som hämmar den.

Drycker som innehåller kalcium, såsom mjölk, minskar järnupptagningen. Även tannin som finns i te och kaffe hämmar järnupptagningen.

Effekter av andra sjukdomar

Magsår eller tumör i tjocktarmen kan orsaka blödning och därigenom leda till minskade järndepåer. Järn elimineras hela tiden genom huden och tarmarna och därför är det viktigt att få i sig järn från kosten dagligen. Problem med järnupptaget eller andra tarmsjukdomar, såsom celiaki, kan leda till järnbrist.

Behandling av järnbrist

Järnbrist behandlas med järntabletter. Vanligtvis rekommenderas 100 mg järn två gånger om dagen, helst med C-vitamin, men de senaste rönen visar att även en tablett varannan dag räcker. Järndepåerna fylls på långsamt och läkemedelsbehandlingen fortsätter i allmänhet minst ett halvår. Hemoglobinhalten förbättras efter några veckor eller månader, men att fylla på järndepåerna tar cirka ett halvår.

När ska jag uppsöka läkare?

Om du lider eller tidigare har lidit av järnbrist eller anemi, är det bra att kontrollera järnvärdena. Du kan låta mäta blodstatus och ferritin i ett av Mehiläinens laboratorier utan remiss.

Artikeln har utarbetats i samarbete med Mehiläinens laboratoriesektorchef, docent Kristina Hotakainen.