
25.5.2026

Artificiell intelligens lovar att revolutionera arbetet på många positiva sätt, men ny teknik har alltid också en baksida. Vad betyder teknikstress och varför bör vi tala om det just nu?
Hösten 2022 lanserade OpenAI ChatGPT för allmänheten, vilket ledde till att arbetslivet förändrades i grunden. AI är nu på allas läppar och ingen organisation som strävar efter konkurrenskraft kan bortse från de möjligheter som de stora språkmodellerna ger. AI utlovar många fördelar: Den gör processer smidigare, ökar graden av automatisering och ger individen en virtuell assistent. Intressant ur hälso- och sjukvårdens perspektiv är också att ett av de mest populära användningsområdena för stora språkmodeller är att fungera som en sorts terapeut.
Ny teknik driver mänskligheten framåt och erbjuder aldrig tidigare skådade möjligheter. Effekterna är dock inte enbart positiva. Mobiltelefoner började bli vanliga i slutet av 1990-talet, men först nu – mer än två decennier senare – för vi allvarliga samhälleliga diskussioner om huruvida de borde förbjudas exempelvis under lektionerna i grundskolan. Beroendet av smarttelefoner och människors försämrade koncentrationsförmåga har väckt oro. Sociala medier har gett upphov till nya yrken och affärsverksamhet, men har också misstänkts öka de psykiska problemen – och i en del länder har de redan förbjudits för vissa åldersgrupper.
Tekniken kan alltså verkligen vara ett tveeggat svärd. Craig Brod talade om detta redan 1984 när han skrev om datorernas genombrott och myntade termen teknikstress. Teknikstress syftar på den skadliga belastning som människor utsätts för när de använder teknik.
Det är viktigt att skilja mellan teknikstress och belastning i allmänhet. Belastning kan också vara positiv, så kallad eustress. När man talar om teknikstress fokuserar man uttryckligen på skadlig belastning, som man medvetet borde begränsa och minska.
Det finns många orsaker till teknikstress: Osäkerhet kring kontinuiteten i arbetet, teknik som gör saker och ting komplicerade eller situationer där en automatiserad process sviker och kräver manuell korrigering vid en oplanerad tidpunkt. Den goda nyheten är att teknikstress kan minskas, men det kräver både förståelse för dess faktorer och förmåga att reagera på dem både på individ- och organisationsnivå.
Läs också våra andra expertartiklar där vi går igenom hur AI påverkar kognitivt arbete, dynamiken i arbetsgemenskapen och ledarskapet, samt vad organisationerna bör ta med sig på vägen mot den digitala framtiden.
Bloggen har skrivits av Mehiläinens företagspsykolog och utvecklingschef Kimmo Haapanen