Astma hos barn

Astma är den vanligaste kroniska sjukdomen bland barn, och den berör många familjer på ett eller annat sätt. I Finland lider upp till vart femte barn i lekåldern av återkommande andningssymtom, som kan tyda på astma. Även om symtomen kan väcka oro, är det en vanlig och behandlingsbar sjukdom.

Astma kan bryta ut i vilken ålder som helst, men ofta syns de första symtomen redan i tidig barndom. När symtomen identifieras i tid och behandlingen påbörjas tidigt, kan barnet oftast leva ett vanligt, aktivt barnliv – leka och röra sig som andra barn. Föräldern behöver inte vara ensam med sin oro, eftersom hjälp och stöd finns lätt tillgängligt.

Symtomen på astma hos barn kan visa sig på många olika sätt i vardagen, och de varierar från barn till barn. Symtomen kan vara återkommande eller förvärras till exempel i samband med förkylning, motion eller kall luft. Vanliga astmasymtom hos barn är:

• väsande eller pipande andning.
• andningssvårigheter särskilt vid lek eller rörelse.
• långvarig eller återkommande hosta, som är mer framträdande på natten eller efter ansträngning.
• återkommande luftvägsinfektioner eller långdragna förkylningar.

Om barnets andningssymtom återkommer, blir långvariga eller börjar påverka vardagen, bör situationen utredas av en läkare. Förälderns oro är alltid en tillräcklig anledning att söka undersökning – särskilt om barnet hostar ofta, blir andfått lättare än vanligt eller uppvisar symtom upprepade gånger i samband med förkylningar.

Astmasymtom kan ibland vara mycket milda och endast visa sig i vissa situationer, vilket gör dem inte alltid lätta att identifiera. Ju tidigare man kan undersöka orsaken till symtomen, desto snabbare kan barnet få lindring och stöd för en god, aktiv vardag.

Diagnostisering av astma hos barn inleds alltid med en noggrann läkarundersökning, där man utreder barnets symptombild, förekomstfrekvens och eventuella förvärrande faktorer. I detta skede beaktas även allergier och andra sjukdomar som kan påverka andningssymptomen. En exakt diagnos är av yttersta vikt för att kunna inleda rätt behandling.

Vid diagnostisering av astma används flera undersökningar, som väljs utifrån barnets ålder och symptom. Läkaren eller sjukskötaren ger alltid noggrannare förberedelseinstruktioner inför undersökningarna.

Impulsoscillometri

Impulsoscillometri är en lungfunktionstest som är särskilt lämplig för barn under skolåldern, från 3–4 års ålder. Undersökningen är enkel och behaglig för barnet, eftersom den inte kräver kraftiga utblåsningar. Barnet andas lugnt genom ett litet munstycke, och apparaten mäter lungornas funktion. Under undersökningen kan man även utföra ett bronkodilationstest, där man ger luftrörsvidgande medicin och följer dess effekt. Hela undersökningen tar cirka 45 minuter till en timme.

Ansträngningsimpulsoscillometri

Om barnets symptom uppträder särskilt vid fysisk aktivitet, kan man utföra ansträngningsimpulsoscillometri. Då utför barnet först, efter en initial mätning, en ansträngningsperiod på cirka sex minuter, till exempel genom att springa eller hoppa på en trampolin. Efter ansträngningen följs andningsfunktionen med en oscillometriapparat. Denna undersökning tar cirka 1,5 timmar, och kräver kläder och skor som lämpar sig för löpning.

Spirometri

För barn i skolåldern och äldre, som kan blåsa tillräckligt kraftigt, utförs vanligtvis en spirometriundersökning. Detta utblåsningstest mäter lungornas volym och luftflödet i luftrören, vilket ger mer detaljerad information om lungornas funktion. Även spirometri kan kombineras med ett bronkodilationstest. Undersökningen tar cirka 45 minuter till en timme.

Pricktest och blodprov

Med dessa tester utreds om barnet har allergier som kan utlösa eller förvärra astmasymptom. I praktiken kan undersökningen utföras antingen som ett Pricktest på huden eller som specifika IgE-antikroppar mätta i ett blodprov. Valet av metod påverkas bland annat av barnets eventuella antihistaminmedicinering och hudens tillstånd.

Behandlingen av barns astma planeras alltid individuellt utifrån barnets symtom och vardagliga behov. Målet är att barnet ska kunna leva ett så normalt och aktivt liv som möjligt utan att andningssymtomen begränsar lek, motion eller fritidsintressen.

Centralt i astmabehandlingen är:

• Medicinering: Astma behandlas ofta med inhalationsmediciner som lindrar symtomen och lugnar inflammationen i luftvägarna. Familjen får alltid vägledning i säker och korrekt användning av medicinerna.
• Identifiering av faktorer som förvärrar symtomen: Astmasymtom kan förvärras av till exempel pollen, djurdamm, tobaksrök, starka dofter eller luftvägsinfektioner. När de faktorer som orsakar symtomen identifieras, blir det lättare att underlätta vardagen.
• Regelbunden uppföljning: Barnets välbefinnande och behandlingens effektivitet följs upp tillsammans med läkaren. Vid behov kan till exempel PEF-mätningar som utförs hemma användas som hjälp.

Även om astma inte kan botas helt, kan dess symtom hanteras effektivt. Med rätt livsstil och behandling kan barnet leva ett fullvärdigt liv. När familjen får tillräckligt med information och stöd känns vardagen ofta betydligt enklare och tryggare.

I vardagen stöds astmahanteringen till exempel av:

• Regelbunden medicinering: Läkemedel används enligt läkarens anvisningar, även om det inte finns kontinuerliga symtom. En god behandlingsbalans förebygger att symtomen förvärras.
• Motion och en aktiv vardag: Rörelse är bra även för ett barn med astma. Lämplig uppvärmning och vid behov medicinering före motion kan lindra symtomen.
• Undvikande av tobaksrök och irriterande ämnen: Tobaksrök, starka dofter och andra irriterande ämnen kan förvärra symtomen.
• Hänsyn till allergier: Om barnet har allergier kan god behandling av dem också lindra astmasymtomen.
• Samarbete med daghem, skola och fritidsaktiviteter: När barnets närmaste omgivning känner till astman och eventuella symtom, är det bekvämare för barnet att delta i vardagen och fritidsaktiviteterna.
• Barnets egen förståelse för symtomen: Med åldern kan barnet lära sig att känna igen sina egna symtom och berätta om dem för vuxna. Detta ökar känslan av trygghet och stöder barnets självständighet.

Även små handlingar i vardagen kan ofta lindra symtomen betydligt och hjälpa barnet att må bättre.

En astmaanfall kan kännas skrämmande, men med rätt instruktioner är det möjligt att reagera lugnt och effektivt på situationen. Under en attack kan barnets andning bli tyngre, snabbare eller väsande än vanligt, och barnet kan lätt bli andfått eller verka trött. Att tala kan vara svårt.

Föräldern bör lära sig att känna igen sitt barns typiska symtom och eventuella varningssignaler. Hos vissa barn förvärras symtomen snabbt, till exempel i samband med förkylning, ansträngning eller allergisymtom, medan hos andra förekommer attacker mer sällan.

Gör så här under en astmaanfall:

1. Lugna barnet och hjälp det att sitta upp.
2. Ge luftrörsvidgande läkemedel enligt läkarens anvisningar.
3. Följ barnets andning och tillstånd i 15–30 minuter.
4. Om symtomen inte lindras eller förvärras, sök akutvård.

Om symtomen inte lindras trots medicinering, andningen snabbt försvåras eller barnet inte orkar tala normalt, bör man söka akutvård. Nödnumret 112 ska ringas omedelbart om barnets andning är tydligt försvårad, läpparna blir blåaktiga eller tillståndet snabbt försämras.

Även om attacker kan väcka oro, kan de flesta situationer hanteras väl när familjen har en tydlig verksamhetsplan och nödvändigt stöd i vardagen.