Födelsemärke

Symptom och förändringar i födelsemärken

Symptomen på födelsemärken kan variera från förändringar i utseendet till klåda eller smärta. Ofta är födelsemärken ofarliga, men deras förändringar kan tyda på hudcancer eller dess förstadium.

Malignt melanom är en allvarlig form av hudcancer som kan sprida sig till andra delar av kroppen. Det är viktigt att regelbundet övervaka förändringar i födelsemärken och söka vård om man märker misstänkta förändringar.

Typiska symptom på födelsemärken är:

• Förändring i storlek, form eller färg
• Otydliga kanter
• Asymmetrisk struktur
• Ojämn eller skrovlig yta
• Klåda eller ömhet
• Blödning eller sårskorpor
• Mörkning eller ljusning
• Diameter som ökar till över 6 millimeter

Övervakning av födelsemärken hemma

Det är bra att regelbundet övervaka och räkna sina födelsemärken för att lättare upptäcka förändringar och veta om födelsemärkena har ökat i antal, var och när. Vanligtvis skiljer sig ett farligt födelsemärke tydligt i utseende från normala och ofarliga födelsemärken.

Även förändringar i födelsemärken, såsom förändringar i färg eller form eller att födelsemärket växer, kan tyda på en elakartad förändring. Hemma kan man följa förändringar i födelsemärken med hjälp av ABCDE-metoden (Asymmetry, Border, Color, Diameter, Evolving).

När ska man söka vård för ett födelsemärke?

Ett läkarbesök rekommenderas om ett födelsemärke förändras snabbt eller orsakar symptom. I de flesta fall krävs ett fysiskt läkarbesök, men en preliminär bedömning kan också göras via en distansmottagning.

Sök vård om:

• Födelsemärket växer snabbt eller ändrar form.
• Födelsemärket blöder, kliar eller gör ont.
• Födelsemärket är asymmetriskt eller har ojämna kanter.
• Födelsemärket är över 6 mm i diameter.
• Födelsemärket är nytt och avvikande.

Födelsemärken läker vanligtvis inte utan behandling om de är elakartade. Diagnosen ställs vid ett besök hos en hudläkare med hjälp av ett dermatoskop.

Misstanke om ett elakartat födelsemärke kräver akut vård, så det är viktigt att söka vård så snart som möjligt.

Undersökning av födelsemärken

Ett misstänkt födelsemärke bör undersökas av en hudläkare. Vid mottagningen undersöker hudläkaren alla födelsemärken. Hudläkaren använder ett dermatoskop, ett instrument som gör det möjligt att se födelsemärkets strukturer under ytan. Ofta kan läkaren bedöma risken för hudcancer baserat på utseendet. En exakt diagnos och behandling fastställs genom en biopsi av hudförändringen. Även födelsemärkessköterskor utför födelsemärkesundersökningar.

Gå på en födelsemärkesundersökning om:

• Födelsemärket är över 6 mm eller växer.
• Födelsemärkets färg förändras eller är ojämn.
• Födelsemärket är asymmetriskt eller ändrar form.
• Ett nytt, snabbt växande födelsemärke dyker upp.
• Födelsemärket gör ont, kliar, vätskar eller har röd färg runt sig.

Behandling av födelsemärken

Behandlingen av födelsemärken beror på deras typ och eventuella förändringar. De flesta födelsemärken kräver ingen behandling, men elakartade eller störande födelsemärken kan tas bort kirurgiskt. Hudläkare är specialiserade på att diagnostisera och behandla födelsemärken. Även plastikkirurger diagnostiserar och tar bort födelsemärken.

Behandlingsalternativ:

• Kirurgisk borttagning
• Laserbehandling
• Frysning (kryoterapi)

Förberedelse inför borttagning av födelsemärke

• Samtal. Innan borttagning av ett födelsemärke är det rekommenderat att gå på en födelsemärkesundersökning hos en födelsemärkessköterska eller läkare. Beslutet om borttagning fattas alltid av en läkare, som också kan ge individuella instruktioner, såsom eventuella ändringar i medicinering eller hygien.
  
• Mediciner. Om du använder blodförtunnande läkemedel, såsom aspirin eller warfarin, diskutera med läkaren om deras användning före ingreppet. I vissa fall kan medicineringen behöva pausas för att minska risken för blödning.
  
• Rengöring av hudområdet. Rengör noggrant det hudområde där födelsemärket ska tas bort före ingreppet. Undvik att använda krämer eller smink på området på ingreppsdagen.
  
• Förebyggande av infektioner. Se till att det inte finns några infektioner, såsom utslag eller sår, runt födelsemärket som ska tas bort. Om området är infekterat kan ingreppet behöva skjutas upp.
  
• Klädsel. Välj bekväma och lösa kläder på ingreppsdagen som inte skaver mot området där födelsemärket ska tas bort. Detta underlättar också sårvården efter ingreppet.
  
• Information om allergier. Informera läkaren i förväg om du har allergier, till exempel mot bedövningsmedel eller andra läkemedel som kan användas vid ingreppet.

Återhämtning efter borttagning av födelsemärke

• Sårvård. Håll såret rent och torrt under det första dygnet, därefter bör såret duschas dagligen. Torka området genom att försiktigt klappa med en ren handduk.
  
• Förband. Använd ett förband över såret om läkaren har rekommenderat det. Byt förbandet dagligen eller när det blir smutsigt.
  
• Stygnen. Om såret har sytts med stygn tas dessa vanligtvis bort 7–14 dagar efter ingreppet. Läkaren ger exakta instruktioner om borttagning av stygnen och eventuell efterkontroll. Självabsorberande stygn behöver inte tas bort.
  
• Motion och svettning. Undvik tung fysisk aktivitet, som löpning eller tyngdlyftning, under de första dagarna. Detta hjälper till att förhindra att såret öppnas. Svettning kan också irritera såret och öka risken för infektion.
  
• Tecken på infektion. Håll utkik efter rodnad, svullnad, smärta eller varbildning i såret. Dessa kan vara tecken på infektion. Om du märker tecken på infektion, kontakta läkare.
  
• Ärrvård. Ett sytt sår lämnar ett ärr som bleknar med tiden. Använd vid behov ärrvårdsprodukter, som silikonbaserade geler, enligt läkarens rekommendation.
  
• Solskydd. Skydda ärret från solen genom att använda solskyddsmedel eller täcka området med kläder. Detta förhindrar att ärret mörknar. Solskydd är viktigt under ett års tid och särskilt så länge ärret är rött.
  
• Uppföljning. Om det borttagna födelsemärket har skickats för patologisk undersökning får man vanligtvis resultaten inom 1–2 veckor. Läkaren kontaktar dig och informerar om eventuella fortsatta åtgärder. I vissa fall kan läkaren rekommendera en efterkontroll för att säkerställa att såret har läkt väl.
  
• Återgång till vardagen. Återhämtningstiden beror på borttagningsmetoden och sårets storlek, men de flesta patienter återgår till sina normala aktiviteter inom några dagar.