Reviderad 2026-09-10
Publicerad 2026-09-11
Mannens produktion av spermier fortsätter vanligtvis långt in i vuxen ålder och fram till ålderdomen. Med åldern kan dock spermiernas mängd och kvalitet försämras, vilket kan påverka fertiliteten.
Produktionen av spermier kan minska. Produktionen av spermier och mängden spermier kan minska med åldern. Förändringarna sker vanligtvis stegvis, och deras inverkan på fertiliteten varierar individuellt.
Spermiernas kvalitet kan försämras. Med åldern kan spermiernas rörlighet och normala struktur, det vill säga morfologi, försämras. Detta kan påverka spermiernas förmåga att ta sig till äggcellen och befrukta den.
Det kan ske fler förändringar i spermiernas DNA. Med åldern kan risken för DNA-skador hos spermierna och vissa kromosomavvikelser öka. Detta kan påverka hur befruktningen lyckas och risken för missfall. Dessutom har mannens högre ålder ett samband med en ökad risk för vissa hälsoproblem hos avkomman.
Flera levnadsvanor och hälsorelaterade faktorer kan försämra mannens fertilitet.
Genom livsstilsförändringar kan mannens fertilitet förbättras på cirka 3 månader. Detta är den tid det tar för spermien att mogna i testikeln. Redan en liten förbättring av spermiernas antal och kvalitet kan öka möjligheten för en lyckad fertilitetsbehandling.
Undersökningen av mannens fertilitet inleds på infertilitetsläkarens mottagning, där man går igenom faktorer som rör hälsotillstånd, levnadsvanor och tidigare sjukdomshistoria.
Undersökningen av mannens fertilitet inleds på infertilitetsläkarens mottagning, där man går igenom faktorer relaterade till hälsotillstånd, levnadsvanor och tidigare sjukdomshistoria.
Om avvikelser konstateras i sädesvätskeanalysen eller om det finns få spermier eller om de saknas helt, kan ytterligare undersökningar göras för att utreda orsaken. Till de ytterligare undersökningarna kan höra en klinisk undersökning utförd av en läkare, ultraljudsundersökning av pungen samt undersökning av hormonnivåerna med blodprov.
Vid behov kan mer detaljerade undersökningar göras från sädesvätskeprovet, såsom undersökning av spermiernas DNA-fragmentering eller Mioxsys-undersökning. Från blodprov kan i sin tur kromosomer och Y-kromosomens genregion undersökas, om det finns anledning till det.
Mioxsys-test: Med Mioxsys-testet kan man mäta oxidativ stress i sädesvätskan. Oxidativ stress uppstår när mängden syreradikaler överstiger kroppens förmåga att motverka deras skadliga effekter. Ökad oxidativ stress kan skada spermiernas DNA.
DNA-fragmenteringsundersökning av spermier: Med en DNA-fragmenteringsundersökning kan man utreda hur stor andel av spermierna som innehåller DNA-skador. DNA-skador hos spermier kan uppstå bland annat som en följd av oxidativ stress. DNA-fragmenteringsindexet (DFI) beskriver mängden DNA-fragmentering.
Om det finns mycket få spermier eller om inga alls bildas, kan man från ett blodprov undersöka kromosomuppsättningen och vissa genregioner på Y-kromosomen. Med dessa undersökningar kan man utreda genetiska orsaker till en försämrad eller saknad spermieproduktion.
Vid kromosomundersökningen kan man konstatera till exempel Klinefelters syndrom, där mannen har en extra X-kromosom (47,XXY). Klinefelters syndrom är den vanligaste könskromosomavvikelsen hos män, och den är ofta förknippad med en betydligt försämrad eller saknad spermieproduktion.
På Y-kromosomens AZF-regioner finns gener som påverkar bildningen av spermier. Deletioner, det vill säga bortfall, inom dessa regioner kan avsevärt försämra spermieproduktionen eller förhindra den helt. En deletion på Y-kromosomen kan även ärvas från far till son om en graviditet startar från en spermie som bär på deletionen i fråga.
Behandlingen av mannens fertilitet beror på den orsak som påverkar fertiliteten. Om en sjukdom, hormonstörning, medicinering eller annan behandlingsbar faktor som påverkar spermieproduktionen kan identifieras, riktas behandlingen i första hand mot den. Även livsstilsförändringar kan stödja spermieproduktionen och fertiliteten.
Om antalet spermier eller deras rörlighet är nedsatt kan befruktningen vid behov stödjas med fertilitetsbehandlingar. Behandlingsformen väljs utifrån spermiernas antal och kvalitet samt parets helhetssituation. Som behandlingar kan man använda till exempel intrauterin insemination (IUI) eller provrörsbefruktning (IVF).
Vid svårare störningar i spermieproduktionen kan mikroinsemination (ICSI) användas, där en enskild spermie förs direkt in i äggcellen. ICSI kan användas till exempel då antalet spermier eller deras rörlighet är betydligt nedsatt eller om en tidigare fertilitetsbehandling inte har lyckats.
Om det inte finns spermier i sädesvätskan kan man i vissa situationer söka efter och samla in dem direkt från testikeln med hjälp av biopsi. Vid mycket svåra störningar i spermieproduktionen kan micro-TESE-ingreppet användas, där man letar efter spermier i testikelvävnaden med hjälp av ett mikroskop. Om spermier hittas kan de användas vid mikroinsemination.
Fertilitetskontroll
Berättar förutsättningarna för att bli gravid och följande steg.
Kvinnans ålder, fertilitet och fertilitetsbehandlingar
Om önskan är en graviditet när 40 års ålder närmar sig eller efter det, är det bra att fästa uppmärksamhet vid fertiliteten i god tid.
Kvinnlig fertilitet och dess utredning
Mannens fertilitet undersöks i första hand med en sädesvätskeanalys. Dessutom kan laboratorieprov tas, såsom hormonundersökningar, samt en klinisk undersökning och en ultraljudsundersökning av pungen.
Sädesvätskeanalys ger information om spermiernas antal, rörlighet och struktur. Hos cirka 30–50 procent av männen observeras försämrad spermakvalitet i samband med barnlöshetsundersökningar.
Fertiliteten kan stödjas genom att undvika rökning och rusmedel samt genom att begränsa användningen av alkohol. Även en mångsidig och hälsosam kost, regelbunden motion, lämplig vikt och tillräcklig återhämtning är viktiga. Hantering av långvarig stress och en god behandlingsbalans vid underliggande sjukdomar bidrar för sin del till att stödja fertiliteten.
Det lönar sig för en man att söka sig till fertilitetsundersökningar om en graviditet inte har börjat efter ett års regelbundna försök. Även grundsjukdomar eller allmän oro för den egna fertiliteten är orsaker att söka sig till undersökningar.
Bildningen av spermier förutsätter en något svalare miljö för testiklarna än kroppens övriga temperatur. En förhöjd temperatur i testiklarna kan störa bildningen av spermier och försämra spermiekvaliteten.
Testiklarnas temperatur kan höjas av till exempel åderbråck i pungen och övervikt. Även långvarig eller upprepad exponering för yttre värme kan påverka spermieproduktionen. Betydelsen av enstaka värmeexponeringar, såsom bastubad, för fertiliteten är sannolikt liten.
Förändringar i spermieproduktionen som orsakats av värme är vanligtvis reversibla. När den faktor som höjer temperaturen försvinner kan spermieproduktionen återhämta sig, men det kan ta cirka tre månader.
Rökning kan försämra spermiernas rörlighet och struktur samt påverka deras kvalitet. Riklig eller långvarig användning av alkohol kan försämra hormonfunktionen och produktionen av spermier samt påverka spermiernas kvalitet. Även andra rusmedel kan påverka hormonfunktionen, produktionen av spermier och spermiernas kvalitet.
När man försöker uppnå graviditet stöder rökstopp och att undvika rusmedel fertiliteten. När det gäller alkohol är det bäst att använda så lite som möjligt, eftersom riklig alkoholanvändning kan försämra produktionen och kvaliteten på spermier.
