Kronisk inflammatorisk tarmsjukdom, dvs. IBD

Två av tre patienter som insjuknat i kronisk inflammatorisk tarmsjukdom har ulcerös kolit och en av tre har Crohns sjukdom. Cirka 10 procent av IDB-patienterna har oklassificerad inflammation i tjocktarmen med drag av såväl ulcerös kolit och Crohns sjukdom. En vanlig ålder för insjuknande är 20–35 år, men sjukdomen kan bryta ut i vilken ålder som helst.

IBD, det vill säga kronisk inflammatorisk tarmsjukdom (inflammatory bowel disease) berör redan över 42 000 finländare och varje år insjuknar nästan 2 000 finländare.

Vad är orsaken till inflammatorisk tarmsjukdom?

Det är sannolikt frågan om genetisk predisposition, infektion som har utlösts av en yttre eller inre faktor och en extremt kraftig och långvarig reaktion i mag-tarmkanalens eget försvarssystem.

Orsaken till inflammatoriska tarmsjukdomar är okänd. Det finns misstankar om att följande faktorer inverkar på insjuknandet i IBD

  • ärftlighet
  • tarmbakterier
  • miljö-, närings- och psykosociala faktorer
  • inflammationer och störningar i inflammationens regleringssystem.

Symtom vid inflammatorisk tarmsjukdom (IBD)

Det vanligaste symtomet vid IBD-sjukdomar är diarré. Utdragen diarré är ofta blodig.

Symtom vid ulcerös kolit

Ulcerös kolit hör samman med

  • tätare avföringsbehov
  • blodig och slemmig avföring
  • magsmärtor, som förekommer mer sällan

Läs mer: Ulcerös kolit (på finska)

Symtom vid Crohns sjukdom

Vid Crohns sjukdom förekommer magsmärtor allmänt. Crohns sjukdom förekommer ofta vid anslutningspunkten mellan tunntarmen och tjocktarmen och därför kan smärtan kännas till höger i nedre delen av buken.

Till Crohns sjukdom kan även höra

  • viktminskning
  • tidvis feber
  • det kan förekomma munblåsor och
  • omkring ändtarmsöppningen kan uppstå varbölder, sår eller fistlar

Symtom orsakade av inflammatorisk tarmsjukdom (IBD)

IBD-sjukdomarna kan orsaka försämrad allmänkondition och anemi. Symtomen kan även förekomma på andra ställen än i mag-tarmkanalen. Symtomen kan förekomma till exempel i leder, på huden och i ögonen.

Inflammatorisk tarmsjukdom kan höra samman med bland annat

  • ledinfektioner
  • reumatiska sjukdomar
  • inflammationer i levern, gallgångarna eller bukspottkörteln
  • knölros
  • olika ögoninflammationer.

Undersökning och diagnosticering av inflammatorisk tarmsjukdom

Diagnosticeringen av IBD-sjukdomar kräver laboratorie- och endoskopiundersökningar. Bland blodprov undersöks i första hand blodbilden, infektionsvärden (sänka och CRP), njur- och levervärden samt vätske- och saltbalansen. Från ett avföringsprov undersöks kalprotektin, som är ett protein från infektionsceller.

En endoskopiundersökning av tjocktarmen och slutet av tunntarmen, det vill säga ileokolonskopi, är den viktigaste diagnostiska åtgärden vid misstankar om inflammatorisk tarmsjukdom. Vid Crohns sjukdom kan dessutom krävas en undersökning av matstrupen, magsäcken och tunntarmens början, det vill säga gastroskopi, samt en magnetkameraundersökning eller kapselendoskopi av tunntarmen. I samband med endoskopiundersökningarna tas provbitar från slemhinnorna för att säkerställa en diagnos.

Endoskopi- och gastroskopiundersökningarna utförs av våra erfarna specialistläkare så, att patienten vanligtvis är vaken, men de kan också utföras under anestesi.

Boka tid hos gastroenterologen

Behandling av inflammatorisk tarmsjukdom (IBD)

Kronisk inflammatorisk tarmsjukdom behandlas enligt en av läkare planerad läkemedelsbehandling. Operation krävs sällan, men är ett alternativ om läkemedelsbehandlingen inte lugnar ner den irriterade tarmen.

Regelbundna kontrollbesök på läkarmottagningen samt endoskopiundersökningar, tillsammans med rätt genomförd läkemedelsbehandling är viktiga vid behandlingen av IBD-sjukdomar.

Experten i artikeln är specialistläkaren i gastroenterologi Satu Väkeväinen.

Mehiläinens gastroenterologer 

joulukuu 2022viikko 49