Öroninflammation hos barn och spädbarn

Öroninflammation är en allmän sjukdom hos spädbarn och små barn. Små barn har en kortare och smalare örontrumpet, vilket gör att övre luftvägsinfektioner lättare sprider sig till öronen.

Antalet övre luftvägsinfektioner ökar när dagvården börjar och är vanligast hos barn i åldern 1 till 3 år. Ett barn kan ha upp till 5–10 luftvägsinfektioner per år som varar från några dagar till två veckor.

En luftvägsinfektion är den största riskfaktorn för öroninflammation – ju fler förkylningar desto fler öroninflammationer. Pojkar får av någon anledning öroninflammation något oftare än flickor. Risken för öroninflammation ökar av daghemsvård och ett stort antal syskon.

Amning skyddar barnets slemhinnor och skyddar även i viss mån mot öroninflammation. Xylitol som används regelbundet av friska personer minskar risken för öroninflammation eftersom xylitol minskar bakteriestammen i nässvalget. Pneumokock- och influensavaccin skyddar barnet mot öroninflammationer.

Symtom på öroninflammation

En öroninflammation är en inflammation som orsakas av bakterier eller virus. En öroninflammation förekommer ofta som en följdsjukdom efter en förkylning. Öroninflammationer hos spädbarn eller barn hänger ofta ihop med en virusbaserad luftvägsinfektion. Barn som har en inflammation i mellanörat har ofta snuva och hosta (på finska). De flesta har öronvärk som hos spädbarn och små barn framför allt yttrar sig i form av orolig sömn på natten.

Symtom på öroninflammation hos spädbarn och barn är:

öronvärk
barnet har en förkylning och vaknar på natten och verkar ha ont
långvarig förkylning i över två veckor
det kommer vätska ur örat
hörseln är nedsatt

När ska man uppsöka läkare?

Antiinflammatoriska läkemedel kan användas som första hjälpen vid värk som orsakas av en öroninflammation. Öronvärken börjar ofta på natten. Det är inte nödvändigt att uppsöka läkare genast. Det går att vänta med att uppsöka läkare till exempel till morgonen.
Om sjukdomen drar ut på tiden, är det bra att uppsöka läkare för att se om sjukdomen eventuellt har orsakat en varig öroninflammation. Ibland kan så kallat limöra utvecklas som en följdsjukdom till en varig öroninflammation, vilket innebär att segt sekret som ger en hörselnedsättning samlas i mellanörat.

En öronundersökning kan kännas obehaglig för ett litet barn, men den är inte farlig och oftast smärtfri. Det bästa du kan göra som förälder är att hålla barnet stadigt i famnen, så att läkaren snabbt kan undersöka barnets öra.

Små öronpatienter får hjälp hos Mehiläinen av våra barnläkare, allmänläkare och specialister i öron-, näsa- och halssjukdomar. Om du behöver råd eller en läkartid, ring Barnens Mehiläinen 010 414 0414 (0,0835 €/samtal + 0,1669 €/min) eller boka en tid direkt i Mehiläinens tidsbokningstjänst. Du kan kontakta oss per telefon varje dag kl. 6–22. Du kommer väl ihåg att du får hjälp varje dag, dygnet runt i Digikliniken i MinMehiläinen-appen och -webbtjänsten!

Läs mer och ladda ner mobilappen MinMehiläinen

Använd Digikliniken genom att gå in på minmehilainen.fi på din bordsdator

Läs mer om Digiklinikens tjänster

Behandling av öroninflammation

Ibland behandlas öroninflammationer med antibiotika, men en stor del går över utan antibiotikakur.
Om ingen antibiotikabehandling inleds, behandlas inflammationssymtomen med värkmedicin och situationen följs upp under några dagar. Särskilt för äldre barn som kan berätta om sin smärta kan behandling utan antibiotika vara ett bra alternativ, bara man följer med tillfrisknandet.

Inflammationen behandlas symtomatiskt med febernedsättande och smärtstillande medel och tillräcklig vätsketillförsel. Du kan lindra barnets symtom med nässpray, näsdroppar eller saltvattenspray, även om det inte kommer att få inflammationen att läka snabbare.

Vid återkommande öroninflammationer är det bra att uppsöka en specialistläkare. Då kan det bli aktuellt att sätta in rör i öronen. Ofta kontrollerar man även svalgtonsillernas storlek i nässvalget och om det behövs tas tonsillerna bort. En borttagning av svalgtonsillerna hjälper inte mot upprepade öroninflammationer, men kan till exempel göras på grund av snarkning.

Rörinsättning i öronen

Rörinsättning i öronen (på finska) används vanligtvis om barnet har återkommande öroninflammationer eller barnet utvecklar sjukdomen limöra, dvs. en kronisk inflammation. Ett tecken på att en ond cirkel av öroninflammationer har uppstått är att barnet har fyra till sex öroninflammationer per år. Ibland tillfrisknar inte örat helt mellan inflammationerna. Små rör som hjälper till att ventilera mellanörat sätts in i trumhinnan.

Ingreppet utförs under narkos, barnet sövs ned med en narkosmask av en specialistläkare i anestesi. Föräldrarna får vara med bredvid barnet när det sövs ned. Efter att barnet har sövts ned får föräldrarna gå till väntrummet. Vid rörinsättning i öronen gör läkaren ett cirka en millimeter stort snitt i barnets trumhinna. Sekretet i mellanörat sugs bort och trumhinneröret sätts på plats. Ingreppet tar cirka 10 minuter.

Barnet förs till uppvakningsrummet och föräldrarna får komma in i rummet när barnet har vaknat. I uppvakningsrummet följer vi med hur barnet mår i cirka en timme. Familjen kan åka hem samma dag. Behandlingen med rörinsättning följs upp genom kontrollbesök med cirka 3–4 månaders mellanrum.

Sakkunnig i artikeln är Mari Hero, specialistläkare i öron-, näsa- och halssjukdomar.